Dagens Nyheter – 1 februari 1869, sida 2

— 100 Vill någon, enligt verldens sed, Med ljufva ord dig locka med På syndens breda, jemna stig, Blif ej hans stallbror... — Fric, tig! rimmade prosten; psalmen är bra i och för sig, men allt till tid och rum! — Ja, ja, det är sannt, prosten — allt till tid och rum: Ack, för hvar stund — för alla! Du skall få straff, få lön: Hvart pulsslag må dig kalla, Som klockorna, till bön! — — — Nej, nej, Eric, då skulle ju äfven bönen kunna inleda dig i frestelse! Du måste bli katolik och gå i kloster. — Gud i bhimmelen, bevare mig! ropade Eric och öppnade ögonen helt och hållet, men blott för en sekund, ty genast föllo ögonlocken ned igen, och han började: Som stoft och mull mot äkta guld Är kåtolik — — — Hör nu, Eric, kan du inte tiga, så får du gå ut i förstugan med det som återstår! — Hvad var det vi talade om? — Ödegård, som haft mycket roligt åt Eric, hade glömt det. Då hördes från de många halsdukarna så sakta och försonligt: jag sade, att det inte kan bereda någon hvila, ej heller våra frukt af arbetet, det som — — Nu minnes jag: som kan inleda oss i fre