Dagens Nyheter – 30 januari 1869, sida 3

Lifvet i Faris. (Från Dagens Nyheters korrespondent.) Den 23 januari. Sällan har man haft en mildare vinter än detta år; i södra Frankrike blomma redan fruktträden; de små violetta blommorna hafva redan uppvaknuat ur sin sömn och man plockar dem på kall jord; denna lilla växt är parisarnes älsklingsblomma, de kalla henne la fleur accomplue hon eger tre de skönaste egenskaper: skönhet, elegans och vällukt. Ett gammalt fransyskt ordspråk säger: allt går sönder, allt ledsnar man vid ,allt försvinner. Pariserlifvet liknar en brusande fors, der ständigt nya vågor dyka upp och begrafva de förra i sin yrande hvirfvel. Vi befinuna 033 nu en pleine conference af alla slag. Diplomaterna hafva diskuterat den Orientaliska frågan; på Boulevard des Capucines, åer hvarje afton hålles une conference (föreläsning) hafva flere damer bestigit talarestolen och med mer eller mindre framgång diskuterat åtskilliga ämnen. Fra Maria Demairat har på ett snillrikt sätt sökt bevisa, att vi alla härstamma från aporna. Men det är isynnerhet en fråga, som man mycket sysselsätter sig med: qvinnans emancipation. Alphonse Karr, den qvicke utgifvaron af Getingarne, har till damerna adresserat följande skrifvelse, som han beder dem taga i betraktande: Qvinnan begär lika medborgerliga rättigheter med mannen. — Qvinnorna bhbafva alltid i Frankrike varit det herrskande partiet. Om man skulle uppräkna Frankrikes verkliga regenter, så är det Agnes Sorel, madame de Maintenon och madame de Pompadour, hvilka borde varit afbildade med krona och spira, ty konungarne voro. endast slafvar under dessa damers välde. Det finnes i Frankrike ej en enda stor sak i politiken, i litteraturen, i konsten, god eller dålig, der ej qvinnan haft sin hand med. Ar det ej skönare at: kunna inspirera verser än att sjelf göra dem? Nu önska qvinnorna bemäktiga sig allt. Männerna protestera. Förat egde mannen ett namn och en titel, men qvinnan makten. Märkvärdigt nog söker den förra nu sjelf att omkasta detta förbållande. Valentin-salongen, detta tempel, helgadt åt Terpsichore, der den beryktade Chicard hvarje