Dagens Nyheter – 28 januari 1869, sida 3

hoten af detta våld, till vidmakthållande af ordning och laglydnad inom hufsndstaden; och han härleder denna nödvändighet från det egna lynnet bo: Stockholms invånare af nästan alla klasser. Han gör en bjert skildrirg af det sätt, hvarpå en folkskocknirg kan uppkomma och tillväxa i Stockholm, af den obetydligaste och ofta oskyldigaste anledning, och huru en sådan folkskockning hastigtkan antaga dimensioner, som hindra trafiken och, vid minsta aning om polisens protester emot tillväxten, ställer sig hotande upp emot den offentliga myndighetens inblandamng. . Han jemför detta förhållande emelian polisen och allmänheten i Stockholm med ået motsvarande förhållandet i London, och erinrar om huru foglig och laglydig den engelska allmänheten visar sig i jemförelse med den Stockholmska, vid dylika tillfällen. Det är tyvärr svårt, att helt och hållet bestrida befogenheten af justitieombudsmannens erinringar i detta fall; men hvad man icke kan undgå att anmärka, är haus temligen kortsynta föreställning om medlen att vinna förbättringar mot det onda. Vi förbigå hans sidohugg emot tidningspressen, huroa oväntade de än kunna tyckas från en embetsman, som har tryckfrihetens betryggande upptagea bland föreskrifterna i sin instruktion; men om han möjligen väntar något gagn, någon verksam följd af de förmaningar ban, om än indirekt, ställer till Stockholmarne i sfseende på deras uppförande vär en folkskockning hotar att öfvergå till upplopp, så är väl denna förhoppniag något sangvinisk. Vid den ofta framhållna laglydigheten hos engelsmännen i jemförelse mot lagtrotset hos svenskarne, glömmer man alldeles den högst olika juridiska uppfostran, som kommer de båda folken till del. Sjelfva grunden till denna uppfostran ligger i den allmänna tillämpningen i England af jury och icke blott vid brottmålsdomstolarne, utan redan t allmänna skolor. Derigerom lära sig engelsmännen, från sjelfva barndomen, att iskttaga lagliga former och fatta förtroende för lageds rättvisa tilämpring; och när, vid en croaude folksamling, polismaktens agenter träda fram och i orduingens namn uppmana skaran att skingra sig, eller att utrymma en plats, som icke at stora folkmassor får fyllas, så ser engelsmannen i dessa agenter icke godtycketi representanter utan lagens, och för lagen har han en sedan yngre åren inpräglad aktning; ban lyder — han lyder lagen — skaran skingrar sig och af folkskockningen blir icke något applopp och högst sällan behöfs den väpnade maktens mellankomst. Det är sannolikt, att svenska folket skulle efter hand inhemta samma aktning för lag och lagliga former, som finnes hos engelsmännen, om tillämpningen af jury blefve lika allmän här som i England. Då likvä de försök till juryns allmänna ioförande, fom skett härstädes under loppet af sex årtionden, eller sedan 1809, varit fåfänga, får man väl knappast vänta, att detta medel till folketz uppfostran kommer att tillämpas så skyndsamt som kunde behöfvas för den fullvuxna befolkningen. Mon deremot tycks ingenting hindra juryns allmänna införande i skolorna vid alla de tillfällen då disciplinärstaff komma i fråga; naturligtvis nnder skolrådets tilisyn och medverkan; så att den nyttiga inrättningen icke må urarta till penalism.