Dagens Nyheter – 25 januari 1869, sida 2

SPARE AR CAR SKSRBIKARKS ARE UPMERATUVERRRIWER VU G-osshandlaren Johan Gustaf Schwan afled härstädes förliden lördagsafton i följd en olyckshändelse. Han hade varit på besök i ett buz vid Stora Vattogatan, Då han omkring kl. half 11 skulle bcegiiva sig hem, balkade han på ett af de öfrersta stezea i den trappa han skulle gå utför, föll bakiär ges, slog bufvodet i, glod utför bela trappar — och dog ögovblickligt, utan att ba uppgifsit ett ljud. Hr Schwau var följd 1802. Hans fader var en arsedd köpman, bade äran att vid 1809 års riksdag vara Borgareståndets talman och blef u-der Carl Johans regerirg statsråd. Sonen åtrjöt god uppfostran, ir hemtade i föräldrahuset den värdighet i yttre måtto och den goda ton, gerom hvika han sedermera städse etmärkt siz, egxde derjemte i arf tt ovanligt ståtligt utseerde och var, äfven genom ett synrerligen godt hufvrd, egcad att spela en framstående roll. Före 30 års ålder blef han chef för handelsfirman Schön komp. i Stockholm. En af hans första större sffärer var, att med kronan afsluta öfverenskommelss om byggande af Trollhätte nya karel och slussar. Det var ett storveri. Isgen hade vågat inlåta sig derpå. Då Schwan åtog sig risken, skedde det på ungefär enahanda vilkor, som bade för enbvar stått öppra. Det visade ig med tiden, att de voro mycket fördelaktiga — en skarp framtidsblick och en stor risk äro värda sin belöning. Schwan har ock skördat den i gonska rikt mått. Ett anvat företeg af Schwan, som på sin tid ansågs vågadt, var att bygga årgfartyg för regelbuzden fart mellan Stockholm och Lubeck. Gro:shanodlaren Liljevaleh bade brutit vägen för Stockholms första röåguliera ångbåtsförbirdslse med Tysklard, genom att dertill frakta ett utländskt fartyg. Hr Schwan fullföljde denna plan med ånogfartygen Svitbiod och Gänttiod, a sedermera blefvo utbytta mot Svea och ore. Nästa gång hr Schwan ådrog sig allmär uppmärksamhet var då ban märkligen bidrog Till Öresnndstullens aflösarde. Alven i dem a fråga tillhörde initistivet icke Schwan eller Sverige, ntan Nordamerikas Förenta Stater, hvilkas regeriog vägrade att vidare låta sina fartyg underkasta sig Öresundstullen till Danmark. Det var den nu aflidre idrike hr Gustaf Lallerstedt som satte Schwan irörelse för tillvisnande åt Svenska handeln och sjöfarten af samma förmån, mot lösen. Men Scbwan tillkommer äran att hafva kraftigt med sitt anseende och sin engrgi medverkat till att bringa aflösriogen till stånd. Är 1860 blef Schwan utsedd till en af rikets ständers berks vexgelputerzada. Scdermera erköl! han ef Stockholms stad förtroerdet att vara en af dess representanter i borgareståndet och ef regeringen två gånger det, att vara ståvdets talman. Han hade de personliga konsideratioperna att tacka för att han från ttåovdets och dess medlemmarz sida undgick klavder för den alltför uppevbart bristavde förmågan att med sinnesnärvaro och reda leda öfverläggsvingarne och framställa propositioner. Vid 1857 års financiella kris öfverlemnade han Stockholm3 börs höjt och hållet åt dess egna krafter och begagrade såsom skarp affärsman tillfället att, utan rågon känsyn, sävaål för bankens som egen räkring förtjora så mycket som möjligt på vexcisffårer. För KöpingUttersbergsbanan, i hvilken Schwan sjelf var intresserad, har han varit verksam och väsentligen bidragit till att den erhöil lånebidrag af staten. Med kommunala ärenden befattada Schvan sig föga. Vi tro oss nu hafva temligen fullständigt redogjort för br Schwans förtjenster om det allmänna. I jemnförelse med hang talang, hans rikedom och hau3 anseends äro de icke stora: eller många. Schwan var egoistisk och bjutningslysten. Hans namn skall icke länge fortlefva anvat än i vissa anekdoter ur hans enskilda Nf, från kvilket, å andra sidar, några ebskilda bekanta skola b:benålla ett varaktigt minne sf ctt Fynnerligen liberalt värdskap och ett ofta ovanligt intagande umgängeasätt.