Hvarjehanda nyheter. Ett sundhetsmedel — enklare, billigare och måhända verksammare, än alla hemliga läkeoch skönhets-medel, — påpekades för någon tid sedan af en erfaren och vidtberest man, som då gästade Örebro, skrifver Nerikes Allehanda. Vid slutet af förra höstterminen gjorde han niämligen der samma erfarenhet, som flerstiides i Sverige. Han besökte en familj, hos hvilken skolgossar äro boende. Vid passerandet genom ett sofrum fägnades han af att se den ordning och enkla prydlighet, som der rådde, men erfor dock en obehaglig känsla, som föranledde en plötslig anmärkning: a Här är så putsadt. Förmodligen uppbäddas siingarne och städas rummet, straxt sedan gossarne gått upp? Ja, Anna är flink och bäddar igen, så fort gossarne äro utom dörren. Men — jag ber om ursäkt! — detta är just, hvad hon icke borde göra. Luften här inne är icke frisk. Nej, det är för besynnerligt... Och vi ha ändock ventil på kakelugnen, och fönsterlucka att öppna vid städningen, hvilket Anne aldrig försummar. Allt deta hjelper icke, då man begår felet att straxt igenbädda singarne. 1 England och Frankrike är det vanligt, alt genast vid uppstigandet kasta sängfilt och öfverlakan tillbaka öfver siängkarmen och sålunda låta bädden stå öppen, tills den fullkomligt svalnat. Först efter 1 eller 2 timmar br Å das singarne igen. Men så känner man aldrig i franska pensioner, der likväl ofta många siingar stå i ett rum, någon sådan obehagligt syrlig lukt, som här i Sverige ofta röjer sofrummet, äfven då det nöbleradt, likasom ett annat rum. Jag skall verkligen försöka, om detta sätt bjelper.t ! En annan sak: för edra små barn är det naturligtvis ännu nödigare, än för de större, att bädd och luft äro i bästa skick, icke blott oskadliga, utan helsosamma. Skulle ni ej finna skäl att, såsom i Frankrike är ganska vanligt, låta småttinligga på ormbunkar? Der köpas sådana hos örthandlare. Antingen iastoppade i en iten madrass celler, heldre, lagda lösa i bädden under barnet, anses ormbunkarne dels vara ett särdeles lämpli hetsmedel, dels direkt helsobefordrar såsom ett medel mot skrofer. Alt försöka med detta bör i Sverige hvarken falla sig besvärligt eller dyrbart. Det är sannt. Förbud mot politiska masker. På en af de sednaste offentliga maskeraderna i Wiens Kolosseum sågos bland andra två starkt karrikerade masker, föreställande de två rivaliserande tyske statsminnen Bismarck och Beust. Maskerna gjorde mycken lycka; i synnerhet framkallade den preussiske premierministerns representant mycken munterhet. Påföljande dag utfärdades emellertid af polisdirektören ett förbud mot hvarje mask, som framställer en ännu lefvande politisk personlighet. En menniskovänlig redalkticon. En brefskrifvare till Agramer Zeitung berättar från Konstancia en hel mängd olyckshändelser och tilllägger, att han ofta skall traktera med dylika historier, hvarvid redaktionen anmirker att deskola städse vara oss välkomna. Oebså en anledning att hålla tal. En af de grå medlemmarne af Preussens andra kammare blef tillfrågad, hvarför han yttrade sig så ofta i sammanträdena sedan riksdagsminnens förut egande fribrefsrätt blef upphäfd, ehuru han förut varit mycket tystlåten. Jo, svarade han, jag har förut brukat skrifva hem till min hustru hvarje dag, men när jag nu ej får skicka brefven kostnadsfritt och tiderna äro bistra, stiger jag upp hvar dag och håller tal, så att hon genom tidningarne får veta att jag lefver och har holsan.. — Få se om några af våra reseriäknings-riksdagsmiän skola begagna denna metod! Em älskvärd ealktris i Paris har en förtjusande dotter. — FHura gammal är ni? frågade någon nyligen på en bal den täcka flickan. — Femton och ett halft år... men tala icke om det för mamma. Savallret för degen i Paris rör sig f. n. om det omåttliga spelet inom en viss, vil känd krets. En mycket bekant diplomat skall nyligen hafva förlorat 108,609 rdr. Medel mot vanliga ansigtsfinnar. Denna obetydliga, men, detta oaktadt, obehagliga åkomma besvärar ofta gossar och flickor just i deras första blomstringstid, och Linnea, som till sin ärade redaktion räknar en medicine doktor, gifver derför offentlighet åt följande enkla medel, som, mildare än de flesta andra, visat sig ganska verksamt mot ett ondt, som, lindrigast sagdt, utan skada kan vara borta. Medlet är följande blandning: En struken thösked finmalen och florsiktad krita. En dito dito tvittad svafvelblomma. En jumfru osockradt 6-grad. bränvin. Sammanskakas i en vanlig apoteksflaska, som. fylles till hälften eller två tredjedelar. För luktens skull kan man tillsätta några droppar eau de cologne. I korken fästes en vanlig, tjock och finhårig s. k. lavårpensel. Blandningen omskakas vil och påstrykes om qvällen läggdags med penseln, för att intorka af sig sjelf och qvarsitta öfver natten. Det qgvarsittande pulvret borttvättas påföljande morgon. Vanligen försvinner? utslaget inom en vecka eller högst fjorton dagar, utan menliga följder. Den här föreskrifna qvantiteten räcker länge och kan, utan att förlora i kraft, förvaras så länge som helst. En girig man, egare till ett klädstånd, ligger på sin dödsbädd. Detsmärtar honom, att han nu schakrat slut. Döden nalkas; en prest tillkallas i största hast. Han räcker honom ett krucifix att kyssa. Mannens hand omfattar korset krampaktigt; han känner vill att det är af guld — Tio rdr ger jag der ser ban, och dör. En poct är nog förmögen att ha två ur. Han bär dem alltid på sig. hvilket förvånat on nnodom