Dagens Nyheter – 22 januari 1869, sida 1

Stockholms-Nyheter. Våra helgdagar. Under denna rubrik meddelar tidningen Aros följande tänkvärda lilla uppsats i en fråga, som tillhör deras antal, hvilka icke kunna falla. Nu är julen slut med sina många helgdagar, och äfven dyningarne, som medfölja dem, börja så småuingom att lägga sig. Men hvad som icke är slut, det är de bekymmersamma tiderna, och detta ger oss äfven anledning att tänka på alla de dagsverken, som gå förlorade genom alla dessa helgdagar och dera3 efterspel. Månne det ej voro tid, att en gåvg på fullt allvar gripa sig an med den frågan, om det ej kunde vara skäl att borttaga annandagarne, ja till och med att framflytta firandet af de högtidsdagar, som infalla på en söckendag, till derpå följande söndag? Man kunde ju behålla julbelgeroch midsommarshelgen efter det gamla bruket, och fira de andra lika högtidligt, lika andäktigt på en söndag, som på en arbetsdag. Ja, hvem vet, om icke detta.blefve ett sätt till och med, att höja andakten. Vitro nemligen, att för predikande likasom för annat gäller regÅdr rv mv 1 ubiUuaguga Nivet, 1 umgänget med våra barn och tjenare talande bevis härpå — bevis, att några allvarliga, väl afpassade ord i zomliga hus göra långt bättre verkan, än det jemna förmanande och käxande, man får höra i andra? För öfrigt — ja, vi säga det helt uppriktigt, att vi tro det vara långt aktnivgsvärdare, långt behagligare inför Gud, att redligt arbeta dessa dagar till nytta för sig och de sina, än att — som det vanligtvis sker, med undantag af den stund, man är kyrkan, då man nemligen går dit — fördrifva dem antingen i overksamhet eller med hvarjehanda mer och mindre kostsamma förlustelser, ej alltid af prisvärdaste slag. Besinnar man, hvilka ansenliga belopp bortsluddras, så väl genom de försammade dagsverkena, som genom de extra utgifter, hvartill dessa helger gifva anledning, och tänker man sig vidare dessa pengar förräntade i sparbavken under 30 å 40 års tid, så får man en summe, som säkert komme väl till pass på ålderdomen, åtminstone för de mindre bemedlade, som nu för det mesta blott ega skulder och nöd som behållving af et: långt lifs mödor och ansträngningar. Vi ha 52 söndagar, lägg dertill 3 å 4 högtidsdagar, och vi få 56 af årets 365 dagar undantagna för den offentliga gud:tjensten och till hvilodagar. Månne ej detta kan vara nog? Anslag till sjösämkningar. Regeringen har den 18 sistlidna december, med fastställande af de för nedannämnda arbetsföretag upprättade planer, till deras utförande beviljat lånebidrag till följande af styrelsen för allmänna st ———— ORTEN