Dagens Nyheter – 15 januari 1869, sida 3

oHSVJVA RV AA GIIH UU TIRJUUGA JUVE LYVO IROALISA röster; de inbjuda en Jidande mensklighet att finna tröst ireligionens sköte. Pater Hyacinthe håller föredrag i kyrkan Notre-Dame; tusentals personer strömma dit att höra honom; han bekymrar sig ej om till hvilken religion de höra ; han frågar ej efter deras politiska tro; han vill återföra menniskan till himlen; han liknar den gode samariten; han skänker tröst och frid åt de olyckliga; återför de tviflande till tron. Pater Hyaci:the är en stark ande, en stor talare, han har läst och studerat mycket, genomrest en del af verlden; öfverallt har han funnit en lidande mensklighet, det är derna han vill återföra till Gud och sanningen. Han har i år valt till sitt ämne: Qvinnans uppfostran och familje-lifvet. I ett af sina tal hade han ett ganska vältaligt yttrande: man upprepar så ofta, sade han, att presten intränger ifamiljelifvet, och der är den styrande — det är möjligt; men om han der trger väldet, hvems är felet — jo att mannen ej är tillstädest. — — Solstrålen i lifvet, säger han i ett annat af sina tal, är familjelifvet. Vårt tidehvarf har förjagat idealet och söker sin njutning i materialismen; man prisar så mycket vår lyx, våra nöjen, vår rika izdustri; men det är ej i denna hvirfvel, der allt endast är fåfänga, som lyckan kan finnas. Hvarje gång man återgår till det lugna hemmet känner man sig friskare och renare; der återfinner man luga och sällhet. Abbå Bauer predikar i kyrkan Saint Louis i Anten; äfven han talar öfver familjelifvet. Han är en stor talare, han är född Isracelit, hans famjlj är ifrån Posth, hans uppfostran är gjord i Tyskland; hans smak och håg kallade honom till målare, hans vältalighet till advokat, då helt hastigt, år 1859, han öfvergick till katolska Järan, reste till Rom, uppehöll sig der några år, och slutligen icgick i karmeliterorden. Sedan har ban genomrest och uppehållit sig i de flesta af Frankrikes större städer, han är nu genom naturalisering fransk medborgare, och för sin stora vältalighet har han blifrit kallad till Paris, der han njuter ett högt anseende. Drottvingen af Spanien kommer, så snart hon blifvit installerad i sitt nya eleganta hotell, att en gång i veckan gifve en soir6, der man skall få höra utmärkt musik. Drottningen harnemligen öfverenskommit med direktörerna för Italienska operan och Stora operan att i sin salong få låta höra de utmärktaste röster. Don Carlos, pretendent till spanska tronen, och hans vackra gemål Margareta af Bourbon vistas äfven i Paris och de omfattas med mycket intresse af aristokratien i Saint Germain. Den unga prinsessan är dotter till hertiginnan af Parma, som på sin tid var Frankrikes bortskämda barn, emedan hon var dotter till den sista Daupbino af Frankrike, hertiginnan af Berry. Prinsessan Margreta är, som alla döttrarne af huset Bourbon, lång och smärt; hennes uppfostran är i-högsta grad vårdad, man berömmer mycket hennes godhet och hennes utmärkta förstånd; hon är vänlig och artig emot alla, kläder sig ganska enkelt men smakfullt — hon bär aldrig annat än två färger, svart eller blått; någon gång dessa färger förenade. Don Carlos VII är tjuguett år, han är lång till vexten, med elegant hållning; han äger den grace som tjusar, izynnerhet när man finner denhos en pretendent; han äger denna godhet och vänlighet som utmärkt alla prinsarne af huset Bourbon; han är mycket vältalig och uttrycker sig i samtal med myckenlätthet, hans ögon äro svarta, ett melankoliskt drag sväfvar någon gång öfver hans ansigte och gör att man tänker på att han har blifrit uppfostrad i landsflygt, långt ifrån fäåderneslandet. — Det unga försteparet gifver hvarje vecka en soirå för de spaniorer som uppehålla sig i Paris och tillhöra deras parti. Under der man mycket undrar hvem af pretenderna som skall komma att intaga den lediga tronen: Don Carlos, Prim eller Espartero, den sednare som regert för prinsen af Asturien, hör man Don Carlos anhängare utropa: När man ser honom skulle han aldrig kunna blifva förblandad i hopen, man skulle ej behöfva Jungfruns af Orleans inspiration, som hjelpte den fransyske konungen Carl den sjunde att bibehålla sin tron; man skulle genast finna honom och säga: se här vår rättmätige monark, vår Carl den sjunde. Fröken Haucks debut motsvarade ej hennes rykte. Hr Strakosh har sedan flera månader skrifvit och annonserat henne såsom en stjerna af första storleken;han har äfven för att intressera vg gjort fröken Hauck till en hjeltinna: on äger en millions förmögenhet, men ingenting kan komma henne att afstå ifrån konsten; alla dessa puffar, som passa för en amerikansk publik, slogo ej an på parisarne, de funno fröken Hauck ung och behaglig, hennes röst frisk och af vacker klang; men bon är ännu en nybörjarinna, som man låtit debutera allt för tidigt. En stor musiker som var närvarande sade efter representationens slut: hon får göra som furst Talleyrond: lära sig den svåra konsten att vänta. Man anför ett vackert yttrande af en fremling, som var inbjuden till en af Paris eleganta soirber, der man roade sig med tableau vivants. En af de närvarande frågade honom hvad han tyckte om det: Det är ett skådespel som bibehåller mytologien och historien i vårt minne, men om vi sågo det ofta skulle vi glömma våra hustrar och vårt hem. Fångvården i Preussen. Eu korrespondent från Berlin till Göteborgs Handelstidning redogör i en längre, intressant uppsats för straffrättsvården i Preussen förr och nu. Ur hans sakrika skildring låna vi följande utdrag, i hvilket han redogör för de