Bal i Tuilerierma. Den fjerde januari begystes den väntade långa kedjan af officiela vinterfester i Paris genom en lysande bal i Tnilerierna. Sällskapet var något mindre talrikt och stämningen icke fullt så liflig som vanligt. Drottning Isabella var ej närvarande; deremot såg man det unga spanska sändebudet Olozaga, som hade med sig hela den till spanska beskickningen hörande personalen. För etikettens skuld hade ban några timmar förut blifvit i en särskild audiens presenterad för kejsarinnan. Om ej denna formalitet iakttagits, skulle han icke ha kunnat på sjeifva balen presentera sina landsmän för deras majestäter. Kl. half 12 inträdde kejsaren och kejsarinnan med de vanliga ceremonierna i marskalksalen. Kejsarinnan var klädd i en hvit sidenklädning med silfverbroderier, som pryddes af likaledes försilfrade spetsar. På hufvudet bar hon ett diadem och på axlarne smycken i hästskotorm, allt af diamanter och sålunda förträffligt harmonierande med hennes förut beskrifna drägt. Bland andra toaletter talar man i främsta rummet om furstinnan Metternichs; hon-var klädd i rödt sammet. Sedan gästerna blifvit föreställda för deras majestäter, intogs supån, efter hvars slut både kejsaren och kejsarinnan redan kl. 1 drogo sig tillbaka. Balen slutades kl. närmare 2. Af den kejserliga familjen var endast prinsessan Mathilda (prins Napoleons syster) tillstädes. Prins Napoleon ligger sjuk i feber; dock är ej hans tillstånd på minsta vis farligt. För öfrigt bemärkte man vice konungens af Egypten son, marskalkarne Mac Mahon, Canrobert, Randon och Bazaine med deras fruar, diplomater i mängd och åtskilliga utländska uniformer. Pressen representerades af blott två personer: Paul de Cassagnac och Adrien Marx, af hvilka den förre tillhör Payg och den sednare Figaros redaktion.