Hvarjehanda nyheter. VWälbekommet! I Öresundsposten fanns häromdagen följande insända och betalda uppsats: En person i Södra Wrams halfsocken har varit nog näsvis och oförskämd att skrifva bref till en i en annans namn. Insändaren tycker att en sådan brefskrifvare vore värd en passande nipst. Etthundrade ord, alla börjande med s, sammanställda till en Skildring. Skummande sjön ses skölja sandiga stranden. Skeppens sönderslitna segel sväfva såsom stolta simmande svanor. Sommarens sjunkande sol sänder sina sista skimrande strålar, söfvande skogarnes sus samt siädesåkrarnas svall. Sorlande silfverbäckar strömma, stänkande skogens skära små sippor, som sluta sig stilla. Sylvias smiiltande sånger smeka sörjande sinnet, stilla saknadens svidande smilrta. Svårmodigt sviärmande sörjer skön Signe sin Sigur, som, sista sommaren, stormupprörda svallvågor slukat. Signe suckar, seende sina små syskon slumra sorglöshetens stilla sömn: snart skall sista sömnen sluta Signes sorger. Sjung, Sylvia, sjung! Somnen, svallande sjöar, skumhöljda stränder, susande skogar, sorlande strömmar, skära små sippor, somna, somna, Signes svidande sorg! Kalespintero..... En af våra yngre skådespelare hiri hufvudstaden skulle en gång för några år sedan framsäga följande replikiFriskytten : Stora trädstammar ligga söndersplittrade som svafvelstickor med rötterna mot skyn. Jtt oblidt öde gjorde emellertid att repliken till hans fasa och publikens ohejdade munterhet fick följande lydelse: Stora svafvelstickor ligga söndersplittrade som tristammar med rötterna mot skyn, Lull lull! Tidningen Hvad nytt? berättar, att man på nyårsbalen i Eksjö såg minst 16 olika uniformer. Medel mot sjösjuka. Något radikalmedel mot sjösjuka har ännu icke blifvit uppfunnet och blir det väl icke heller, då orsaken till det onda, fartygets egendomliga rörelse, icke kan undanrödjas. Föreskrifter och förhållningsreglor hafva gifvits i mängd, många hvarandra alldeles motsatta, många högst löjliga. British Medical Journal meddelar resultatet af professor Fordyce Barkers mångfaldiga iakttagelser. Barkers föreskrifter äro isynnerhet beriiknade för längre resor och lyda sålunda: 1. Man måste hafva träffat alla förberedelser minst tjugofyra timmar före afresan, så att kroppen icke ir utmattad af öfveransträngning eller af brist på sömn. Detta allt är i synnerhet vigtigt för fruntimmer. 2. Man intager en så kraftig måltid som möjligt innan man går ombord. 3. Man går tillräckligt tidigt ombord för att ordna de saker man behöfver för de första dagarna, så att de iro lätt till hands; derpå afkläder man sig och går till hvila innan fartyget kommit i gång. Detta böra i synnerhet de fruntimmer stilla si till noggrann efterriätlelse, som lätt äro utsatta för sjösjuka. 4. Man skall ita regelmessigt och en eller två gånger om dagen, likväl utan att hålla hufvudet upprätt. På detta sätt bevaras krafterna, medan hela kroppskonstitutionen vänjes vid den beständiga omvexlingen i jemnvigten. 5. Om man blifvit så van vid sjön, att man kan intaga sin måltid vid bordet och derefter gå på diicket, skall man aldrig stiga upp på morgonen förr än man förtärt något, såsom t. ex. en tallrik hafresoppa eller en kopp kaffe eller th6 med skeppsskorpor eller rostadt bröd. 6. Om under resan stormen skulle blifva ovanligt hård, går man till sängs innan man känner sig sjuk, ty man bör ej våga något, der ingen synnerlig ära är att vinna, men väl något att förlora.