serna icke lämpade sig för trestämmig behanding. —— . Nytt pansar. Den österrikiska tidskrifton Archiv fär Seewesen meddelar efter Wehrzeitung en underrättelse, som, ifall hon bekräftar sig, skall gifva ännu en impula: till den onderbara utveckling sjökrigsmaterielen få de sednare åren varit underkastad. Åt kejsar Naoleon skall hafva hembjudits en uppfinning, beter det, som vid förut anställda försök visat sig användbar och som går ut på att förminska de nya skjutvapnens förstörande verkan. Det ämne, som för detta ändamål begaanas, är ett slags filt, bestående af en seg, klibbig massa med åtskilliga ingredienser, hvilkas samnmansättniog är uppfinsarens, italienaren Muratoris, hemlighet Det med kraftiga maskiner tillreddåa ämnet stöpes såsom flytande metali i formar, och när det stelnat, motstår det kulor lika väl som det bästa stål. Vid de gjoria försöken har visat sig, att Muratoris filtpansar kan motstå hajonettstötar, cabelhugg och revolverskott på nära håll. Ohassepotsevärens kulor genomtränga icke pansaret på ctt afstånd, som öfverstiger bälften af deras skottvidd, och på närmare håll mister kulan en betydlig del af sin kraft. Men uppfinningen bar sin största betydelse för örlogsfartygen, emodan dess kunra använda den nya beklädraden utan att hafva dessa ofantliga cirensioner, gom ståloch jerrpansar krätfva. Filtpangaret har dessutom den fördelen framför jerrplåt, att det icke såsom denna krossas ar gönomträngande projektiler, utan tvärtom giiver efter som kautschuk och sjelft till en dei slater det genom skottet uppkomna hålet. Dertill kommer, att det kostar proportionsvis endast fierdedelan mot stålpansar. Försilfring genom ådslksteasg. Dun 25 sistlidne juli sammandrog sig öfver Nantes ett ytterst bäftigt oväder. En gvinza, som under tiden gick öfver en bro, blef, efter sin egen utsago, liksom inböljd i ett bländande sken. Då hon kom bem och räknade öfver sina penningar förekom det henne såsom hade bon fått ett 30 centimersstycke i stället för ett 10 franksstycke; vid nogare påseerde framställde fig emellertid följande fakium: Ett 10 franksstycke i guld var inlogdt i ett särskildt litet rum i portmonnäen, under det att två gamla silfvermynt lågo i det stora rummet näst derintill. FElektricitetens inverkan hade förflygtigat något af silfret; metallångorna trängde genom skinn-skiljeväggen in i det mellersta rummet och aflagrade sig med en ytterst märkvärdig likformwighet på guldmyntet. BSilfvermynten hade blifvit matta, under det att guldmyntets yta var öfverdragen med en likformig silfverhinna. Seåan denna, med saltpetersyra, blifvit aflägsnad, framträdde guldytan åter i dagen, men den hade ett helt olika utseende mot förut: här och der visade sig början till en smältniog, som dock var inskränkt till det allra yttersta lagret. Man känner visserligen många fall uf metalls förflygtigande genom blixtens inverkan, men silfverångornas öfverförande genom en skiljevägg af skinn och den derigenom framkallade försilfringen af ett guldmynt gifver detta fenomen ett särskildt intresse.