Dagens Nyheter – 5 januari 1869, sida 3

chokolad och bakelser. Detta konditori, som för nävarande är vårt förnämsta, förtjenar verkligen en kort beskrifrivg. Man inkommer först i en vacker och rymlig, med tre fönsterlufter försedd butik, kring hvars väggar stå glasskåp uppfyllI dö af de allra utsöktaste i glasburkar förvarade l Sylter och konfektyrer, hvilka skimra ide grane förger och äro ordnade på ett högst smakfullt sätt. På den hvita marmordisken, bakom avilken de unga fickorsa, som sköta försäljni ingen, fort och behändigt vårda sitt kall, stå skåjar mod bakelser, från de anspråkslösa anisbröden till och med de i utlandet så mycket omtyckta Marzipantårtorna. Inzanför butiken ligger ett litet fint möblerad: serveringsrum, dit endast fruntimmer ha tillträde. Nog skulle det vara roligt att kunna osynlig smyga sig ; ditin och uppsnappa alla de romantiska förtroenden, som der förstulet hviskas ien förtrogen väninnas öra — munaturligwis under djupaste tysthetslöfte, ehuru detta löfte kanska otta icke hålles bättre än att hela verldea snart vet att fröken B. är förtjust i unge E. samt gör sina kommentarier öfver de båda älskande, till dess det kommer för deras öron och måhönda skiljer dem åt; omen hvarför så skarpt klandra Evas täcka döttrar, de ha väl och rättigbet att begå små svaghetssyuder. Väg sar M i biljardiokalen en trappa upp skulle helt i fall de i en hast begåfvaues med talförm måga, kunna förtälja tillåragelser, som på det mest ojäfaktiga sätt skulle bevisa att vi män ej äro en bir bättre än qvinnorna, fast vi alltid påstå att så är förhållandet. Begge våra teatrar gålvo i går och gilva omigen i dag olika beorbetnir al den genom Frans Hod eli från tyskan öfversatta och lokaliserade skrattpjeseu Aundersson, Petters:on och Lundström. Om det för sin rolighets skull ryktbart vordna skådespelet vunnit på de, af brr G. Engström och Maximilian Axelson, i Hodellska texten vidtagna förändringar kan jag icke afgöra, emedan ödet så fogat att jag Varit upptagen på annat håll. För några dagar sedan förevar inför härvarande poliskammare ett mål.af mindre vanlig beskaffenhet. En qvinna, som i många år nar-. rat enfaldiga menniskor att låta spå sig harnu slutligen gått så långt i djerfhet, att hon, under föregitvande att grundlägga hennes lycka i i cko-nomiskt afseende, nästan helt och hållet ruinerat en stackars qvinna, hvilken ämnade att börja bagerirörelse. Det dröjde ett par veckor innan den bedragna begrep att hon Jätit lura sig. Saken avmäldes då genast för polisen och bedragerskan sitter nu inom lås och bom. Önskligt vore om händelsen kunde Jända allmänheten till varnivg. Oaktadt den stigande upplysningen, råder ännn bland deux stora massan mycken eufald och vidskepelse, hvarpå listiga skälmar ockra. Ja, man påstår till och med, fastän jag icke vill gå i borgen för ryktets sannfärdighet, att mången fin och väluppfostrad dam, skyddad af ett tjockt flor, i hemlighet smugit sig ut till sibyllan för att erfara sitt och sin älsklings öde. Det klagas här som nästan öfverallt annorstädes öfver den rysliga nöden bland don fattiga delen af befolkningen. Jag tror att detta klagomål är befogadt, ty våra dörrar belägras utaf trasiga, af köld skälfvande stackare, som med blåbleka läppar framstarmma en ödmjuk bön om en bit bröd. Nu under julen vända de sällan riktigt ohuipna om från sina lyckligare lottade bröders hus, men hvad bjelper det? De få hungra och frysa ändå, och menniskovännen frågar suckande: hvarför det delas så olika häry i verlden. Detta hvarför är och förblir troligen alltid en olöst gåta. Våra damer, d. v. s. de som höra till gocieteten — fast vi nästan. allesamman helt enkelt äro beskedligt borgarfolk ha vi nog vår societet likaväl — fundera nu natt och dag på de kostymer, i hvilka de skola uppträda på Amaranter-balen Trettondedagen. Denna bal är vår största offentliga denstilställning under säsongen och ett föremål för alla unga tärnors längtan och hopp. Det är ej så litt att der vinna priset såsom den skönaste och tillika smakfuilast klädda, men den, som lyckats tillkämpa sig denna seger, kan också sedermera vara nästan säker på att under hela säsongen vara la reine du bal. Jag önskar af bjertat att alla danslystra tärnor måtte få rolgt på den stora balen, mena ännu varmare önskar jag dock att det nya året måtte medföra endrägt, frihet och sjelfständighet till alla derför stridande nationer och alla de stora, kraftfulla andar, som äro härförare i ljusets kamp mot mörkret. Vagabundus.