Dagens Nyheter – 30 december 1868, sida 2

— Åberg dömdes straxt härefter, för det han ; stört lugnet och ailmänna ordningen å Carl XIII:s torg, natten till den 29 november, till 2 månaders fängelse, hvilket straff. i anledning af föregående j dom, förvandlades till I månads straffarbete. Eldsvådan å Hotell Kung Carl Vid samma afdelning afkunnades härefter utslag i målet rörande uppåsserskan Elna Leijon, hvilken ir angifven att ha varit vållande till eldsvådan, som timade den 21 nov. i hotell Kung Carl. och dömdes Leijon, för vårdslöst förfarande med elden att böta 25 rdr samt ersätta brandförsiäkringskontoret dess förhist med 650 rdr. Två Petterssönmer och en anmkbonde. Under loppet af sednaste månaden har, å rådhusrättens 6:te afdelning, vid flera rättegångstillfällen, blifvit handlagdt ett mål rörande en anka. Historien iär denna: Vid Roslagstullsgatan finnas två personer, som bland annat, idka ankafvel. Begge äro, som hir nedan kan synas, processlystne och båda heta Pettersson. I medlet af november månad försvann för den ene Pettersson, vindragare till yrket, en honom tillhörig ankbonde, hvilken han bestämdt antog ha tagit sin tillflykt till Pettersson AF 2, slagtarn. Denne sednare, tillfrågad om han ej, på ett eller annat sätt, blifvit den lyckliga egaren till omniämnde ankbonde, nekade emellertid, hvarpå Pettersson AF 1 uttog stämning till rådhusrätten å Pettersson AZ 2, med yrkande om laga ansvar å denne sednare för innehafvande af annans egendom. Pettersson AF 2 lät första gången, då målet var före, genom sitt ombud, grynmalaren Carlsson, förklara, det ofta omnämnde ankbonde tillhörde honom, slagtarn, och att vindragarn ej haft för två styfver att skaffa med densamma. Med anledning hiraf begärde vindragarn att till annan dag få vittnen hörda, hvilket bifölls. I förrgår, då målet ånyo förekom till handläggning, hördes fyra af Pettersson Af 1 åberopade vittnen, hvilka dock ej hade något af vigt att beritta; det enda de visste var, att vindragarn köpt en ankbonde af Andersson på Pipan, och att bonn, som ett af vittnena uttryckte sig, gått med Davids höns under isen d. v, s. spårlöst försvunnit, och trodde vittnet sig kunna svira på att ankan blifvit sedd hos Pettersson AZ 2. Ordf. (till sista vittnet). Hör nu, Andersson på Pipan.... Hvad är det för en? Vittnet (med förvånad min). Pipan!... Vet inte domarn div?... Qvarteret heter ju Pipan. Ordf. Hm hm, jaså.... (vänd till slagtarns ombud) kunna ni inte förlikas nu? Jag tycker att Pettersson kan få sin anka. Carlsson (med stentorsröst). Ja, detär inte mer än rättvist, för det är hans. Ordf. (förnöjd, vänd till käranden). Ja nu hör Pettersson, han får sin anka. Carlsson (häftigt, infallande). Får han.... Nej min hufvudman, slagtarn menar jag, ska fån, för det är hans. Hvad angår vindragarns påstående om ankan, så iär det osannt från början till slut. Förhållandet ir att hans hustru af snålhet tagit in slagtarns anka åå hållit honom arresterad i flere dagar, till dess ankbonden kom ut och sprang till sin ritta egare. Nu vill jag emellertid göra ett förlikningsförslag . . .. Ordf. Det ir vackert gjordt af Carlsson. Carlsson. Ja, man skall vara billig. Jag föreslår således, hör på nu go herrar, att slagtar Pettersson tar alla sina elfva ankor och går med dem till Anderssons i Pipan port; går då någon ankbonde in till honom, då förklarar min hufvudman sig vilja skinka ankbonden till vindragarn. Ordf. (misslynt). Nei, hör han, Carlsson, det der förlikningsförslaget tror jag knappast är antagligt, eller hvad siger kiranden? Carlsson (hiftigt). Ja är inte vindragarn nöjd med det, så får han se sig om. Det är ju klart, att om någon anka blifvit köpt hos honom af Andersson på Pipan och denna ankbonde sedan annammad af min hufvudman, så följer deraf att ankan, kommen i niirheten af sitt gamla hem, tvärt skall rusa in i porten; är det åter en annan anka, så går hon förbi, så mycket kinner jag till ankslägtet. Pettersson AF 1. Nehej, jag går inte på vilkor in på förslaget, för ankor iv inga menniskor å ha inte menskligt, förstånd. Carlsson. Ahbjo. Fråga bara en riktig ankbondhusbonde. För resten ir min tro den, att ankor ha mer förstånd in vindragare. Ordf. (knytande niäfven). Akta sig Carlsson för sådana yttranden. Pettersson I 1. Ja, det säjer jag med. Sedan de fyra afhörda vittnena fordrat ersättning för sin inställelse och blifvit tillerkände tillsammans 15 rdr, uppsköts det vigtiga målet till den 9 januari, då utslag kommer att meddelas.