BERÄTTELSE OM EN ÄFVENTYRLIG VANDRING TILL FOTS PÅ ÅLANDS HAF, PÅ ISEN, I MAJ MÅNAD 1809, af N. af Wetterstedt. Några dagar efter revolutionen mot konung Gustaf IV Adolf och dess tronafsättning den 13 mars 1809, beslöt dåvarande riksföreståndaren hertig Carl af Södermanland, sedermera konung Carl XIII, att afsända en särskild ambassad till S:t Petersburg, i ändamål att med h. m:t ryske kejsaren, Alexander, afsluta en vapenstillestånds-konvention, deruti med svenska regeringen den öfrverenskommelse skulle uppgöras, att de uti Finland varande ryska trupperne, som, under det året förut och nämde år fortfarande fälttåget, hade intagit större deJen af Finland, ända till Österbotten, samt Åland, skulle, likasom svenska armön, qvarstå i sina innehafvande ställningar, intill dess fredsunderhandlingar kunde påbörjas, och fred mellan de två makterna afslutas. Till denna beskicknings utförande utnämdes, såsom utomordentligt sändebud, hofstallmästaren och kommendören af K. N. O., herr baron von Schwerin. Jag som då var andre sekreterare i konungens kabinett för utrikes ärendena, utsågs att såsom sekreterare vara friherre von Schwerin följaktig på dess resa. I början af april månad 1809 afreste vi från Stockholm till Grisslebamn, för att derifrån fortsätta resan öfver Ålandshaf till Ekerön, och vidare, öfver Åländska passen och Finland, till S:t Petersburg. Efter en om vintern 1808 och under början af 1809 ihärdigt och utan afbrott fortfarande sträng köld, hade hafvet lagt sig och isen vunnit en utomordentlig styr