Dagens Nyheter – 22 december 1868, sida 2

Mario for tillbaka till Sasa i största hast och anförtrodde markisen alltsammans. — Låt mig resa till Briantes genast, sade han till honom, Vänta mig här, ifall fälttåget kommer att fortsättas. Skulle deremot fred bli definitivt afslutad, så får ni utan tvifvel veta det inom ett par dagar och kan då följa efter mig, utan att göra er brådtom och alltför mycket uttrötta er. Ecsam skall jag färdas fort, tillräckligt fort, för att komma fram föro denna afskyvärda flicka, som saknär medel till att rez3a med skjuts. Markison gaf vika. Mario vidtog genast förberedelser, för att kunna tidigt på morgonen den följande dagen begifva sig af i sällskap med Clindor. På qvällen infann sig herr Poulain under iakttagande af den största försigtighet. Han var glad och på samma gång mycket hemlighetsfall. — Herr markis, sade han till Bois-Dorg, vär han blifvit ensam med honom och Mario, redan förat har jag stått i stor tacksamhetsskuld till er, och nu kommer jag att få er älsklige son att tacka för min lycka. Genom den vigtiga depesch, jag åtogit mig att fortskaffa, och som han lyckats föra fram till kardinalen, har jag vunnit en mindre farlig och mera upphöjd ställning. Jag står nu utmärkt väl hos fader Josef d. v. s. hoz3 kardinalen. Mitt ärende är att betala er min skald och tillkännagifva för er att den enda nådebevisning, ni eftertraktat, blifvit er beviljad. Konungen bekräftar er markisvärdigbet, endast med vilkor att ni på ert gods uppför en byggnad, som ni gifver namnet Bois-Dor6, och i besittning hvaraf era efterkommande skola genom kungligt bref betryggas. Hans eminens hoppas. att ni fortsätta kriget med honom, ifall det icke skulle bli någon fred