Dagens Nyheter – 25 november 1868, sida 3

sällskapslif på en enda dags jernvägsresa! Ni träffar franska ministern, god demokrat i kejserlig galadrägt. Ni möter Förenta Staternas generalkonsul, som glädjer sig åt att tänkesätten äro nästan lika frisinnade i Sverige som ihans eget land. Ni träffar en vidtbefaren sjöman, som numera på landbacken lotsar uti affärslifvets stormar. På en perrong vexlar ni några ord med en man, som spelat en stor rolli det svenska undervisvingsväsendets reformerande, och på en annan stöter vi på en varmbjertad befrämjare af folkskolans framsteg. En kommer från Norrland, en avnan från Danmark, en tredje från Tyskland; vore det sommartid, skulle nise folk från Frankrike, England, Amerika. Nihar verlden i sammandrag på ett jernvägståg. När man lemnar Stockholm kommer man straxt till Liljeholmen, som ni vet. De vidlyfz tiga nDybyggnaderna för jernvägs-verkstäderna derstädes skymta fram; de äro nästan fullbordade. I förbifarten erfar ni att maskiningeniörena Frenckel i Göteborg är utnämnd till maskiningeniör i första trafikdistriktet och kommer att flytta till Liljeholmen. — Sedan passerar ni Huddinge station, som den omgifvande trakten knappt begagnar, som knappt betalar sina omkostnader och som förtjenar indragas. Så flyger man förbi Tumba och pustar icke riktigt ut förrän vid Södertelje. Under det att pepparkaksgummorna svärma omkring, träffar man några af stadens och ortens män. Hvad man inhemtar mycket på några minuter! Badinrättningen är utvidgad... der var mycket folk i somras ... särdeles trefligt... — och välgörande sedan, riktiga underkurer ....men nervfebern går, det dog för några dagar sedan en mycket älskvärd fru ...och hennes far har lagt ned vagnstabriken...kors hvad tiderna äro förändrade: Södertelje vagnsfabrik är slut och ea i Örebro också, det finns bara Granlunds i Grenna qvar, men den utvidgas nog om det yppar sig flera köpare, Granlund följer alltid med sin tid...ondt om pengar — litet hvar drar in på staten...det är bara åkare i Stockholm som beställa vagnar nu för tiden, men ofta får man dka upp betalningen, eller också får man gå in på hälftenbruk ... farliga tider; men bara den välsignade sammanbindningsbaran blir färdig med stationen i Clara, så komma allt många Stockholmare att bo här om somrarno...om vintern med... adjö, adjö, lycklig resa. Så bär det af igen. (Forts.)