Dagens Nyheter – 20 november 1868, sida 2

DE RASKA HERRARNE AF BOIS-DORE, Historisk roman af GEORGE SAND. (Ufversättning af PEEB EDVIN STENFELT.) (Forte. fr. föreg. n:r) XLIX. Ljudet af rösterna bortdog, men Mario hada igenkänt dem. De voro Pilens och den gamle Sanchos. Gossen fattade snart åter mod, ehuru denna upptäckt just icke var egnad att lugna honom. Han hade ej länge kunnat stanna i okunnighet om duellev, och han kände med sig, att hang fars mördare för framtiden var det BoisDortska namnets dödligaste fiende; men den omständigheten att Pilen deltog i handgemänget kom honom att hoppas att Sancho hade till bundsförvandter de ziguenare, med hvilka han fordom gjort ressällskap. Han hade anledning förmoda att dessa vagabonder blifvit tvungna att förena sig med andra mera beslutsamma banditer; emellertid ansåg han allt detta mindre farligt än om ett ordnadt anfall företagits på föranstaltande af myndigheterna i provinsen, såzom man skulle kunnat befara; och ett ögonblick föll det honom in att söka draga Pilen afsides samt inverka på honom. Men misitroendet vaknade åter i hans själ, då han erinrade sig, med hvilken vred och dyster uppsya ziguenaren några månader förat talat med honom på samma ställe. Han började derför närmare fandera på de ord, han nyss hört. Han märkte att han behöfde sitt förstånds hela skärpa, för att uppfatta deras mening. Helt säkert väntade de anfallande en förstärkning, som Sancho tyckte dröja väl länge.