Dagens Nyheter – 13 november 1868, sida 2

de i iäran rättrogae, hvlika ofvannämnde brr på det ömmaste beskydda. Naturvetenskaperna anse de sannolikt — någon rätt insigt om och känsla af dessas höga betydelse för mensklighetens sanna religiositet lärer väl ingen af dem ega — såsom direkt skadliga för trone och mena derföre också att ju mindre varmt för dessa vetenskaper verkande lärare de kunna skaffa läroverken; desto bättre sörja de för den uppvexande ungdomens eviga väl. Det kostade dem likväl tydligen någon svårighet att i närvarande mål bringa en uppenbar rättvisa i samklang med-gina orthodoxasympatier, och derföre gjorde de bruk af det medel då styrande alltid använda när de vilja slå rättvisan en örfil: att utdraga afgörandet på längden. De sofvå åtta eller nio månader på saken, liksom för att gifva hr Ablms vetenskapliga insigter tid att vexa under den förflutna herrliga våren och sommaren, och — utnämnde honom derpå. Vi hafva icke nöjet att personligen känna hr Ahlm och kunna således icke yttra 0ss om honom, absclut taget. Men att han är sina högre vitsordade medsökande ofantligt underlägsen, derom äro tvifvelsmål knappast tillåtna, äfven om man skulle sätta Westerås domkapitels förmåga att fallt genomskåda halten af de aflagda profven i fråga: Båda bansmedsökande äro män som med allvar och framgång idkat naturvetenskapernas studium, båda hafva gjort vetenskapliga: resor, och deras kunskåpsm ått är tydligen större än mängas af dem som nu höra till beati possidentes. Är det att sörja för elementarlärovörkehs höjande, att vid dem tillsätta de underlägsnaste bland de sökande? Är det att uppmuntra till vetenskapliga studier, att tillbakasätta personer, söm åt dem egnat sig, till förmån för medelmåttor? Den nu gällande skollagen bar med alla sina fer åtminstone den förtjensten att den icke gifver. ancienniteten några företrädesrättigheter framför den högre förmågan. På den väg hr Carlsoibi närvarande: fall beträdt, måste man svart hinna ett system, jemngodt med det som råder vid tillsättningen af konsistoriella pastorater af tredje klassen: de kunna endast sökas af gamla gubbar. Men vi hoppas att denna väg aldrig skall hinna upptrampas till landsväg, och att hrr: Carlson och Wennerberg snart taga farväl från skolans område. Deras verksamhet skall nog endag blifva uppskattad till sitt rätta värde. af pedanteri, :öfvermod och pietistisk nepotism. Fiat justitia!