Dagens Nyheter – 13 november 1868, sida 2

Bidrag till karakteristik af statsrådet Carlsons, undervisningsministerns, Dbefordringssystem. I slutet af förra året var: ett lektorat i natur: vetenskaperna ledigt vid Falu högre elementar: äroverk. Flera sökande hade anmält sig och lagt de föreskrifra protven, och ibland der nade dåvarande v. adjunkten vid Helsingborgs skola d:r Svensson erhållit af Westerås stifts konsistorium de högsta vitsorden, såväl för vetenskapliga insigter som undervisningsskicklighet. Närmast, och endast-med ringa mellanrum, var docenten vid Upsala: akademi d:r Wittrock.!). Då platsen i slutet af november tillsattes, voro rösterna delade mellan dessa båda kandidater, döck så att hr Svensson segrade utan att biskopen behöfde göra bruk af sin utslagsröst. Med denna utgång var hr Wittrock icke nöjd, utan anförde klagomål hos kgl. maj:t. Sådana anfördes jemväl af adjunkten-vid Falu skola d:r Ahlm. Under det hr Wittrock förmenade sin högre vetenskapliga rang förnärmad genom hr:Svenssons utnämning, yrkade hr: Ahlm, att begge måtte förklaras inkompetenta, emedan ingen af dem genomgått det s. k. profåret vid statens läroverk. Bland personer som hörde talas om saken, fanns ingen som trodde att regeringen skulle företaga någon ändring i domkapitlets utslag, då detta stödde sig på skollagens föreskrifter om undervisningsskicklighetens noga påaktande. Hvad hr Ahlms: klagomål angick, trodde: ingen att dervid minsta afseende kunde fästas, enär domkapitlen, genom samma af hr Carlson på svenskå utgifna förordning som bestämmer profår, fått sig inrymd ena vidsträckt makt i fråga om kompetensförklaring, af hvilken Westerås domkapitel gjort bruk till förmån för såväl hr Wittrock som hr Svensson; af hvilka den förre aldrig, den sednare endast kort tid tjenstgjort vid statens läroverk. Man ansåg : sig så mycket mera berättigad till denna förmodan, som för några år sedan en Lunds domkapitels utnämning af en sökande, som aldrig varit vid något statens läroverk anställd, blef stadfästad af regeringen, fastän den som då klagade icke allenast hade flera år tjenstgjort vid statens skolor, utan af domkapitlet bedömts med samma betyg både för teoretisk och praktisk skicklighet. I fråga om närvarande utnämning syntes sakens utgång! så mycket tydligare gifven, som hr Ahlms: vetenskapliga preestatum?) blifvit medelmåttigt! bedömdt och hans. undervisningsskicklighet af domkapitlet ansetts underlägsen både hr Svenssons !och hr Wittrocks. Det var således knappt att: förmoda, att hr Ahlms egenskap af mosslupen: iskoladjunkt skulle kunna till hans fördel bringa: ändring i en fullkomligt rättvis utnämning. Men hr Ahlm lär: besitta en egenskap, som i hrr Carlsons och Wennerbergs ögon står högre än vetenskapliga förtjenster öeh öfverlägsen praktisk duglighet. Han lär nemligen: höra till 1) Konsistoriets betyg voro: I för disputationsprofvet och försvaret: Svensson laudatur, Wittrock laudatur, Ahlm adprobatur; I för föreläsningsprofvet erhöll Svensson i lektoratsämnena laudatwr, Wittröck laudatur, Ablm landaitur; i de sjelfvalda ämnena: Svensson cum laude jadprobatur (med tillägg att man velat gifva eum uinsigniori laude, om författningen medgifvit det); MWMittrock laudatur; Ahlm lika med Svensson; I för undervisningsskicklighet: Svensson laudater; IWittrock cum laude adprobatir (med samma tillägg som. ofvan); Ahlm: cum laude adprobätur (utan tillägget). j Häraf synescatt hr Ahlm har minsta förtjensten just i det, som vid utnämningen tagits till anled: ping att upphöja honom. I 2) Vid omröstningen i konsistorium -afgaf lektör Johanson följande utlåtande öfver adjunkten Ahlms idisputationgprof: Som fil. d:r GG: Ahlms athandLing helt och hållet är en kompilation, hvilken ock, emedan författaren underlåtit att taga kännedom om någon af de skrifter öfver ifrågavarande fmne, som på de sednare elfva åren utkommit, är bfter sin tid och således ofullständig, och som den lej innehåller resultatet af någon endg egen observation eller innebär någon garanti; att författaren kjort eller: kunnat göra någon sådan i ifrågäväande ämne, anser jag den ej ega någon annan förtjenst än dencaf3en god öfversättning och såleeg vara otillfredsställande såsom ett lektorsspecinen, hvarför jag för dennas afhandlings; med: de ervid. fogade tesernas författande röstar för betyget admittitur. —— RR