Dagens Nyheter – 10 november 1868, sida 2

Article Image
arbetshjonet Tollstån ; samt slutligen att ingen utaf de här nämnda personerna, ej heller åtskilliga andra; som blifvit i saken hörda, bar sig detringaste bekant hvilken som kunnat föröfva stölden. Spaningarne efter tjufven fortfara. RÄDHUSRÄTTEN. Tvist mellan husbonde och tjenare. För någon tid sedan lät en dräng vid namn Nilsson instämma majoren G. M. Stjernsvärd med yrkande om ansvar å denne för vräkning och husaga. Då målet i går förekom å rådhusrättens 3:dje afdelning, vidhöll drängen sina ansvarsyrkanden, hufvudsakligast derför att majoren velat förhålla hans saker etc. Major Stjernsvärd, hvilken uppträdde genom ombud, yrkade å sin sida ansvar å Nilsson för det denne skulle begått hemgång och stöld isvarandens kök. I anledning häraf yrkade käranden ytterligare ansvar å svaranden för detta påstående, enär han endast hemtat sina egna saker i ofvannämnde kök, Två af Nilsson åberopade vittnen intygade äfven detta kirandens påstående. Utslag i detta mål meddelas om 14 dagar. En som inte förstår sig påtv. Å rådhusrättens 6:te afdelning hölls förliden lördag ransaknivg med en skriäddargesäll vid namn jJ. P. Rosenqvist och frånskiljda hustrun Christina Åvall, hvilka tro angifne att, hvar och en i sin tur, ha innehaft en silfversked, som blifvit stulen här i staden. Det såta paret, som en längre tid tillsammanbott, sökte skjuta skulden på hvarandra. Mannen påstod: jag fick skeden af Christin, å hon bad mig siga att jag hittat den, och det gjorde jag i polisen, för jag tyckte om menniskan4; Åvall påstod: jag fick skeden af Pehr, men så tog han igenen, å när polisen kom, så bad ban mig siiga, att jag fåtten af en karl. Två vittnen, som denna dag hördes, intygade sanniongsenligheten af Åvalls åstående, men Rosenqvist höll envist fast vid att han ej visste något om skeden och att han ej förstod sig på t. i Ordf. Ja, hör han, Rosenqvist, han kan inte sno sig ifrån det här, inte. Rosenqvist (tagande sig en pris snus). Sno mej? sa domarn det? men jag vill inte gno mej, 3 ja förstår mej inte påt; det är bara att skratta åt, hvad domarn pratar. Aklagaren. Jag yrkar ansvar å Rosenqvist för hans oskickliga uppträdande inför rätten och för ylleri. . Rosenqvist (snusande). Hvya? Full: Nej, si det går jag inte in på. Ordf. (till åklagaren). Vi ska inte bry oss om honom. Hvad har åklagaren annars att säga? Åklagaren. Jag yrkar ansvar å Rosenqvist för innenafvandet af stulet gods. Oraf. Öfverlemnar Rosenqvist målet till afgörande? IRosenqvist. Det vill jag inte påstå att jag gör, för jag förstår mig inte påt; men jag påstår att hon stulit skeden. Ordf. Tyst nu. Utslag meddelas om 8 dagar. Gå nu! Rosenqvist. Men jag förstår mej... Ordf. (till stadstjenarne). För ut karln. Rosenqvist afmarscherar, ifrigt snusande. nger. Vid samma afdelning fortsattes ransakningen med häktade ogifta Johanna Olivia Olsson, hvilken är angifven att hafva begått stöld af en silfversked från en hr Gelin. Olzson har, som vi förut nämnt, erkänt sitt brott, samt tillagt att hon genast ångrat sig och lemnat 4 rdr till en qvinna vid namn Pettersson, hvilken hon anmodat att åter utlösa den af henne pantsatta skeden. Pettersson hade denna dag iakttagit inställelse, medhafvande 3 af de 4 rdr, som blifvit henne anförtrodda till utlösen af skeden; den fjerde rdra påstod hon sig ha blifvit bestulen på. Olsson, som förut ir straffad för stöld, dömdes nu, för andra resan, att hållas till straffarbete i 8 månader. Ordföranden förklarade efter domens afkunnande, att den anklagade blifvit mycket lindrigt dömd. Båda parterna dömda till värjemålsed. För någon tid sedan förekom å rådhusrättens 6:te afdelning till handläggning ett mål emellan en restauratör Antonius och en målare Mentzer, hvilka å ömse sidor anklagat hvarandra för öfvervåld. Som half bevisning förekom emot dem begge, dömde rådhusrätten dem att gå värjemålsed. Öfver detta rättens utslag anförde så vill restanratören som målaren besvär i Svea hofritt. Hofrätten fastställde emellertid rådhusrättens utslag. Förliden lördag förekom målet åter å rådhusrättens 6:te afdelning, och dömdes de denna dag ånyo att gå viärjemålsed. Innan eden finge afliggas, förordnade rätten dessutom att de processlystne herrarne skulle, försedde med rådhusrättens protokoller, infinna sig hos sina själasörjare för att få ett närmare begrepp om edens-vigt; detta vid vite af 15 rår. . ERE KORAS IPRPERIIEIOEY00-BE IRENE NOAA FERRARIS IDE SEE RIKARE RSET BOSSE RVATSEIESLOS ASS RER

10 november 1868, sida 2

Thumbnail