Dagens Nyheter – 4 november 1868, sida 2

Industriel afdelning. Det är välbekant att Sverige under vanliga sädesgifvando år exporterar ganska betydliga partier spannmål till utlandet, för att sedan återinföra varan förädlad, i form af mjöl och gryn. Detta 2abnorma förhållande ville en del af representationen längd undanrödja genom det lika abnorma medlet att belägga dö förädlade varorra med införseltull, — således göra dem ännu dyrare för konsumenterna, än de måste blifva genom frakten fram -och tillbaka. Regeringen motstod den prohibitistiska Påtryckninger, så att mjöl samt gryn äf spåpmål förblefvo tullfria. Företagsamma och bemedlade män beträdde då den enda rätta vägen till att afbjelpa missförbållandet: korkurreusens väg. Hrr Svanbe komp. i Stockholm utvidgade och förbättrade sin redan förut ganska betydande mjölfabrik, så att den pu täflar med de största i utlandet. Hr Wennberg fann uträkving vid att återuppbygga sin ångqvarn i Stockholm efter den gamlas brard. I Malmö anlade hr Gjertson, i Ystad hrr Schörbeck och Borg franska ångqvarrar. Sist anlades en vatterqvarn vid Harg, rära invid Nyköping. Alla de uppräknade, med undantag af Hargs qvarp, äro ångqvarnar, och detkan koappt undgå att väcka förundran att ingen före anläggaren af Hargs qvarn varit betänkt på att drifva sådana större mjölfabriker af nyaste konstruktion med vattenkraft, som kostar ingenting, i stället för med årga, som fordrar en kostbar maskin och kräfver dyrt bränsle. Orters tidning har för någon tid sedan meddelat en beskrifoiog öfver Hargs franska vattenqvarn. Den drifves af Nyköpingsån medelst Ada a 401) UGN Or bön Ar nd GA et OO nt AN mA del 4 så vn på sagt Days se! voSkd