Dagens Nyheter – 27 oktober 1868, sida 2

— Herr da Villareals hästar och saker, sade Bois-Dor. Medan denna befallning utfördes, omtalade markisen med ett lugn, som kom VAlvimar att hoppas det bästa, för Wilhelm, huru han under dennes frånvaro tillbragt sin tid, dels på Briantes, dels hos vännen de Beuvre på MotteSeuilly. Derefter bad han herr dArs lemna några upplysningar om de storartade festerna i Bourges. Den unge mannen önskado ingenting heldre än att få tala; han berättade om målskjutringarne. Man hade uppkastat skottvallen helt nära Fichaux och uppbyggt en stor paviljong, prydd med draperier och löfverk, för de vid festen närvarande damerna. Skyttarne hade sin plats på ett brädgolf, som var utlagdt hundrafemtio steg från målet. Sexhundrafemtiotre skyttar hade infunnit sig. Triboudet från Sancerre hade ensam gjort sig förtjent af priset; men han måste dela detta med Boiron från Bourges, emedan han antagit ett falskt namn, för att få skjuta innan turen kom till honom. Med anledoivg häraf hade Sancerre-boarne beklagat sig, emedan de alltid högt värderat det anseende, deras skyttar åtpjöto, för att vara de bästa i hela konungariket; och de fanno det synnerligen orättvist att priset delades. Det var synbarligen för att icke göra skyttarne från Bonrges misslynta, som man fällt detta mindre riktiga utslag. — Triboudet, fortfor Wilhelm, med ungdomens hela liflighet i sin berättelse, måst2 antingen vinna eller tappa. Har han vunnit, så tillkomma honom alla hedersbetygelser och hela vinsten. Jag medgifver att han begick ett fel, då han antog ett falskt namn. Nåväl, derför hade man ja kunnat straffa honom med böter