Dagens Nyheter – 22 oktober 1868, sida 2

och retats af Adamas vigtiga och triumferande min. Hvarje blick, han kastade på henne, sade tydligen: — Du vet ingenting. Hon var icke nog skarpsinnig att ana hvad som egentligen tilldrog sig: Hön tänkte att markisen fortfor att hoppas på den äktenskapliga gällheten: och att han ville använda ziguenarne, för att åstadkomma ett divertissement, när den unga enkan nästa gång skulle besöka hans: slott. Härntinnan såg hon intet, hvaraf hon kunde betjena sig för att skada Adamas, sin personlige fiende; men hon kände mot Honom och mot den mohriska qvinnan en afund, som eggade henne att söka efter ett tillfälle till hämnd. När Bois-Dor6 blef. ensam. med Jovelin, öfverenskommo de om; huru de skulle uppföra sig mot dAlvimar den följande dagen. Herr Anjorrants bref genomlästes ånyo uppmärksamt och kommenterades. , Derefter lät den gode Sylvain, som icke tyckte om att länge sysselsätta sig med allvarsamma affärer, sin arfvinge åter komma, in till sig samt tillbragte återstoden af aftonen i hans sällskap, dervid språkande och lekande med honom. Som det väl synes, liknade den förträfflige herr de. Bois-Dor6 mycket. sin höge förman Henrik IV, fastän han icke lade an på att härma lionom: Han tyckte om barn, och hade han blott orkat, skulle han säkerligen ha tjenstgjort som Häst och låtit den lille rida på sin rygg kring rummet. — 590. så der ja, sade han, när hav såg sömnen nedtynga Marios ögonlock; nu få vi lemna honom tillbaka åt mohrinnan, hvilken för denna natt måste ha honom. hos sig såsom vanligt. Mon.i morgon, vär vi uppgjert saken med Villareal, bry vi 0ss ej-längre om att dölja san