Dagens Nyheter – 16 oktober 1868, sida 1

nn EIKASEONNENIPIEOEEESR INA NEED IAEA EE St RR VE FRAS PE a NANA AISA NANA AASE AA de til Kronstadt är. En af de pråmar son skickades till kapten Haagensen hade så otät däck, att en mängd salt smälte bort i följd a läckaget. Herr Haagensen anmälde pro test och fordrade frakt för saltet som han riktigt lossat i pråmen. Lastemottagaren gaf i sitt svar härå att förstå, att som kaptenen icke var att anse annat än som utlänning, så måste han finna sig i hvad man föreskref honom. Vid detta trassel vände kaptenen sig till generalkonsul Sterky för att erhålla hjelp, men fick i stället blott korta och undvikande svar; hr Sterky frågade till och med huru han kunde vara nog enfaldig att komma till Kronstadt med salt, och menade att derest kaptenen ej ville finna sig i kutymerna, så kunde han låta bli att komma dit. Kaptenen vände sig då till ministern Björnstjerna, som välvilligt tog hand om saken; och då köpmännen i Petersburg stödde sitt påstående att fartygens resor icke voro slutade förrän lasten blifvit tullbehandlad i Petersburg, emedan den icke kunde blifva det i Kronstadt, fick herr Björnstjerna en tullkomitå nedsatt, som förklarade att icke något hinder fanns för att väga och tullbehandla varor i Kronstadt, — således icke heller för fraktens utbetalande derstädes. Så lätt gick det att afskaffa ett prejeri, som fortgått under många år inför generalkonsulns ögon! Kapten Haagensen omtalar vidare att tullpasset hittills måst betalas med 15 rubel silfver och att, såsom ministern upplyste, detta icke är någon lösen, utan en kostnad, som lägges på skepparen af det hus, till hvilket han är adresserad, oaktadt detta hus tager 3 procent å frakten i arfvode, fastän det icke har något annat besvär för fartyget än att uttaga tullpasset. Det tyckes som skeppare icke förr skulle ha vetat detta, utan trott att det var sta-. ten som tog de 15 rublen. Generalkonsul Sterky, till hvilken många fartyg årligen blifva adresserade, menade att 15 rubel ej var för mycket för besväret med passet. Något officielt meddelande om att tullpasset icke är belagdt med lösen erhöll kapten Haagensen ej af generalkonsuln, ehuru denne derom erhållit skrifvelse från ministern, utan konsuln gjorde blott ironiska anmärkningar öfver formfel i den ansökning som Haagensen m. fl. norska kaptener hade ingifvit om att blifva likställda med engelsmän och nordtyskar. Kapten Haagensen måste gå till nordtyska konsulatet för att; få besked, och der erhöll han af den främmande maktens kommereiella representant, den 4 upplysning, som hans eget lands aflönade representant förhållit honom, nemligen att! passlösen var borttagen för sju år sedan, så att en skeppare ej behöfver betala nå-f gonting, om han sjelf besörjer sin utklarering. : Kapten Haagensen förmenar att den ho-3 spitalsafgift, som skeppsklareraren uppbär af norska fartyg, icke är berättigad och att? generalkonsuln länge vetat detta, men än-; dock låtit afgiften upptagas. Ministern har vidtagit mått och steg för att sätta en gräns för bedrägeriet. å Kapten Haagensen prisar högt ministern Björnstjerna, bland annat derför att denne utverkat åt konsul Hans Smith i Kronstadt rätt att vara skeppsklarerare, hvarigenom kf huset Fr. Winberg Comp:s monopol uppk hört. ;