Dagens Nyheter – 15 oktober 1868, sida 2

Rätteg.och polisnyheter. POLISEN. Ben låtsade oskuldem. I denna tidning för gistlidne måndag berättade vi om ett uppträde, som samma dag stört lugnet på Lilla Nygatan, derigenom att en hustru Eriksson förgilves sökte komma in på en krog och i stället, mot sin vilja, kom in på ett polisvaktkontor. Då målet angående detta upptriäde i går påropades i polisdomstolen, infann sig hustru Iriksson mycket riktigt, men förklarade på det bestimdaste att hon ej fört något oljud: jag bara jagade efter Frimansson, för han sprang ifrån mej här i polisen, å jag bara talte högt med honom genom fönstret, för han höll sig inne på krogen, å jag fick stå på gatan, så.... man får väl lof å tala här i stan, kan jag tro, slutade Eriksson. Dom. Efter du nekar, så uppskjutes målet till nista fredag, för vittnens hörande. — Vänta litet, du har ett mål till här! Eriksson. Jash, jag vet.... Frimansson å jag va i bråk på Söder, men det kan inte göras något åt, för han har rymt från Stockholm. Dom. Den der Frimansson har du svårt att låta bli? Eriksson (knytande näfven). Jojo! men han tordes inte stanna qvar hir heller. Detta mål förföll i anseende till Frimanssons frånvaro. En tormväktare, gom tutat för myeket och derefter kommer i gräl med en Luhr på KatrinakyrkosgÖrd. Härefter påropades ett mål rörande en tornviiktare i Katrina, hvilken varit öfverlastad och i detta tillstånd förolimpat en apotekare vid namn Luhr. Dom. Var Eriksson berusad? . föriksson. Nej, hr öfverpolismästare, jag var klar 1 allt. Åklagaren. Eri son var mycket berusad. Eriksson. Nej, säjer ja. Jag hade druckit några par supar bara.