Dagens Nyheter – 12 oktober 1868, sida 3

odat mig. Skrämseln och den häftiga skakningen mig hem till middågen, hvarefter han gick sin väg. Dagen derpå mottog hustrun följande telegram: Jag är i Baden-Baden och har springt banken! Det märkvärdigaste af historien, tillägger bladet, är — att den är sann. tervunnen talförmåga. En ovanlig händelse har nyligen tilldragit sig i La Maneur. Fem unge min gingo en dag ut för att bada i en liten, men djup damm. Den som hoppade först uti, Hippolyte Serre, samm tvärs öfver och satte sig på stranden för att se på en kamrat Coll, som följde honom. Den sistnimnde, som efter en svår sjukdom, ådragen för fem år tillbaka genom sorg öfver en olycklig kirlek, hade blifvit döfstum, fick, då han kom midt ut i dammen, kramp, fäktade med armarna och sjönk. Serre kastade sig uti för att hjelpa honom, dök ned, lyckades att få tag i bonom och förde honom till stranden. Knappast hade Coll återfått medvetandet förrän han utropade: Min Gud! Heliga jungfru! Hippolyte, du harrädhade åter försatt de domnade organerna i verksamhet. : Ömsesidig uppmärksamhet. En liten kadett (instigande i en jernvägskupt, med cigarr i mun, till en gammal herre): Ni mår vilicke illa af tobaksrök? — Herrn (faderligt): Nej — inte jag — men hur är det med er?