Dagens Nyheter – 10 oktober 1868, sida 2

ligen skett, icke i afsigt att rikta sig sjelf, utan herr Bois-Dor6. Clindor gjorde gemensam sak med Adamas mot Bellinda, som. icke -tålde boncm och behandlade honom, såsom hade ban varit en påklädd hund. Han var emellertid en rätt hygglig gosse, ehura en smula dum. Han visste icke riktigt, huru han skulle uppfatta sin ställning; hvilken ju också var temligen tvetydig. Den mohriika qvinnans härkomst hölls hemlig. För att icke utsätta henne för den misstänksamma Bellindas ofördragsamhet — Bellinda, må tro, ville anses för att vara mycket gudfruktig — uppgaf Adamas helt enkelt att hon var spanjorska. Icke ett ord af hennes eller Marios berättelser blef utspridt. — Herr markis, sade Adamas till sin husbonde, då han höll på att kläda af honom, vi äro ännu högeligen oförfarna i hvad som rörer toaletten. Denna mohriska qvinna har i dag talat om för mig en mängd saker, hvarom Paris? förnämste kammartjenare och hårfrisörer utan tvifvel sväfva i okunnighet. Hon känner hemligheter af stort värde; så t. ex. kan hon ur vissa växter utpressa safter, som... — Det är bra, det är bra, Adamas! tala med mig om någonting annat. Läs upp några verser för mig, medan du putsar mitt skägg; ty jag är bedröfvad och jag skulle gerna vilja säga såsom herr dUrf6 i Astrea, att min ledsnad, som alltmera tilltager, störer min mages ro. — Himmelska makter! herr markis, utropade den trogne Adamas, som gerna begagnade sin husbondes uttryckssätt; har ni då ännu ej upphört att tänka på er bror? — Ack! hans minne har följt mig hela dagen, jag vet icke hvarför. Det händer ibland, min