Dagens Nyheter – 9 oktober 1868, sida 2

Article Image
asta isen befanns ogenomtränglig, medan en e obetydlig ström gick söderut, hvilken sernolikt kom under hafsytan från Siberien, medförande is och driftimmer från de siberiska skogarne. Denna ström går, förmodar kapten Koldewey, norr om Spetsbergen och derpå längs Grönland mot söder, hvilket i vetenskapligt hänseende är af mycket intresse. Om den af den utmed Norge Colfströmmen tvingas att taga denna väg, anser kapten Koldewey svårt att med bestimdhet säga. Från Giles land gick fartyget vester om Spetsbergen och satte i nordvestlig riktning öfver till fast iskant och så norrut till 80 grad. 20. Under vägen gjordes den upptäckt, att vattnet på något djup var mycket varmare än lingre söder ut, och kaptenen antager vatt det har sin grund deri att Golfströmmen här dyker ned. Längs fast iskant seglades nu sydpå; under vigen prejades en engelsk hvalfångst-ångare, som till Tyskland medfört underrättelser från Koldewey. Iskanten följdes till 73 grad. 24 min. nordlig bredd och 18 grad. vestlig längd, hvarifrån kursen åter sattes österut till Spetsbergen, men denna gång till dess norra spets, för att undersöka den nordliga delen af Giles land. Den 10 september var fartyget i Hinlopens sund och kaptenen väntade förgäfves att den fasta isen skulle upplösas. Den eå kallade bair-isen, som i allmänhet är en vinter nmal och 2 å 3 fot tjock, var emellertid för och dessutom mötte man ej obetydligt med glacieris, få att resan längre nordpå hmdrades. Emellertid hade dock fartyget i tjocka och vind. stilla i medlet af scptembher trängt fram till 84 grad. 5 min nordlig bredd och således kommit så nära Nordpolen som något fartyg, med undantag a! Ecoresbys, dittills hunnit. Ecoresby trängde, som bekant, fram till 81 grad. 30 min. Parry har vis: serligen varit ännu längre norret, men det var med slädar. Iade kapten Koldewey baft ångfartyg, så skulle han, säger han. otvifvelaktigt kunnat komma ett godt stycke nordligare, men hans fartyg had redan då tagit skada af isen i det dess jeruhud ce kunde stå sig mot polarhafvets stålis. polhöjd sattes kursen direkt på Bergen. SIVOSTRENSNEEYETAESNRRRERNS EDR NERAR SARS NRA tom Centro OR JOG HT JRR FR RÖ NN s kust gående Från denn?

9 oktober 1868, sida 2

Thumbnail