Dagens Nyheter – 8 oktober 1868, sida 2

Article Image
umling egde rum, MA den nu tilltndagående afva skänkt eder, mine bröder, en lika stor elädje, om den skänkt mig. Vi hade alla måhända ehöft, vi hade stikert alla önskat att mera enkildt få samråda om de angeligenheter, som åt ss äro anförtrodda och för oss alla dyra och cliga. Mötets temligen flitiga sysselsättning med lminna angelägenheter har ej tillåtit några enkilda samspråk. Vi få dermed för denna gången åta oss åtnöja. Må i det vi gjort vi hafva beviat någon trohet i vår Herres och Mästares tjenst! Och må, då vi nu återgå till våra vanliga embetsbestyr, denne Herre gifva oss kraft tll fortsatt, ill aldrig upphörande trohet! Herrans nåd vare med oss alla, så länge han vill, att vi skola vara bans tjenare på jorden! Då jag här ser den man närvarande, som anmäler vår kyrkas angelägenheter inför landets konung, hvilken tillika är vår kyrkas högste jordiske styresman, kan jag icke underlåta att å mötets vägnar uttala ett ord till honom. Mötet har ej haft tillfälle att för konungen betyga sin vördnad och tillgifvenhet. Anmäl den, hr statsråd, i vårt ställe, säg konungen, att mötet försökt att på bästa sätt fullgöra, hvad gom varit konungens syfte och önskan, då han sammankallade detsamma, och försiikra tillika H. M., att såsom mötets medlemmar redligt och troget frukta Gud och nitälska för kyrkan, så tra de ock konungen och bedja Gud om riklig vilsignelse öfver konungen, hans hus och fiderneslandet. Derjemte anhålla vi att för eder sjelf, hr statsråd, få uttala vår oskrymtade tacksamhet så vil för det vänliga och oförtröttade deltagande, hvarmed I följt mötets förhandlingar, som ock för den omvårdnad I skiänken vår kyrkas och vår skolas angelägenheter. Från ålder hafva i vårt fidernesland de tvänne angifna stora, maktpåliggande, jag kan vil säga heliga kretsarne lupit inom hvarandra och kring samma centrum. De göra det ännu. Det torde vara godt, att de så göra. Och sålänge de det göra, ligger makt deruppå, att de båda med lika aktning, lika kärlek omfattas. Att I, hrstatsråd, låten denna likhet i aktning och kärlek dem tillkomma, det är vår glada förvissning, och derför bedja vi att till eder få uttala vår varma tacksamhet, hvarjemte mötets alla medlemmar bedja att i eder vänskap och välvilja få vara inneslutua. Mötet har sett sig nästan oafbrutet omgifvet af ett stort och aktningsviärdt publikum, som åt förhandlingarne skänkt en, såsom vi hoppas, välvillig ufpmärksamhet. Detta har för mötet varit glidjande, och det uttrycker derför sin förbindliga erkiänsl: Jag kan icke tystna, utan att hafva sagt ett ord till tack åt den man, som varit mötets sekreterare. Jag tror mig veta, att han endast af vänskap för mig åtagit sig detta vid ctt temligen strängt sysselsatt möte icke lätta åliggande. Han har fullgjort det, såsom han tillförene fullgjort liknande uppdrag, med en skicklighet och oförtrutenhet, som vunnit allas erkännande. Mottage han derför mötets och dess ordförandes uppriktiga tacksägelse. — Samma tacksägelse förtjena ock de miin, som under sckreteraren arbetat i mötets kangli. Jag bör den å mötets och egna vägnar uttala. Och nu, mine högtärade herrar, om å eder sida intet är att andraga, kunna vi åtskiljas. Vi göra det med bön och lof. S Då erkebiskopen slutat, framträdde statsrådet Carlson och yttrade, att han nyss emottagit ett telegram trån konungen, deri han befallts framföra till kyrkomötet konungens helsning jemte försäkran derom, att konungen med allvar och omsorg skall begrunda de vigtiga frågor, som kyrkomötet behandlat och för sin del afgjort. Biskop Bring uttryckte i ett hjertligt ta kyrkomötets vördnad för hr erkebiskoper och dess tacksamhet för hans upplysta, välvilliga och kärleksfulla sätt att leda de nv slutade förhandlingarna. Erkebiskopen läste , derefter välsignelsen och sedan sista versen i psalmboken blif vit afsjungen, förklarade han dermed de första allmänna svenska kyrkomötet vare afslutadt. Dervid lemnade hr erkebiskoper ordförandestolen och gick till hvar och e af ledamöterna, för att med dem skaka han den till afsked. Det på samma gång hjertliga och allvar liga sätt, hvarpå kyrkomötets förhandlingai afslötos, gjorde på de närvarande ett djup intryck. ae WVeaeker gåfva. Hemmansegsren Car Petter Jansson och hans hustru i Bie, Floda soc ken af Nyköpings län, hafva donerat en summa af 1.600 rdr till Bie roteskola, hvaraf årliga rintar

8 oktober 1868, sida 2

Thumbnail