Dagens Nyheter – 7 oktober 1868, sida 3

. Hvarjehanda nyheter. Tjenstsökande. Iit ungt fruntimmer af god familj och samhillsställning annonserade hirom dagen i en af Londons tidningar efter någon plats. Såsom rekommenderande egenskaper anfördes, att hon ir god ryttarinna och talar franska. Undras i hvilken egenskap denna dam önskade blifva anvind. En spådom, som slog im. För kuriositetens skull må anföras, att Moores almanacha (en gammal engelsk årskalender, som icke allenast spår vider, utan äfven efter stjernorna förutsäger politiska händelser) redan i fjol vinter varnade den spanska Isabella för september 1868, ty Saturni långa dröjsmål i Skyttarnes stjernbild tydde på storm mot henne och hennes efterkommande. Det är skada, att man i Madrid icke kände till denna engelska kalender, eller möjligen föraktade dess varning! Spanska ordspråk. Den man är rik, som har Gud till vän. Den är den bästa lärjungen som har lärt att lefva vil. Det är bittre att lemna något efter sig åt sin fiende då man dör, än att lefva på sina vänner. Gläd dig åt det lilla du har; en dåre är den som gapar efter mer. Tala och handla sitta icke gerna till bords med hvarandra. Gå icke till din doktor för allt ondt du känner, och icke till ditt vattenkrus för hvar gång du känner dig törstig. Det finns inte någon blttre spegel än en gammal god vän. Fordringsegaren har alltid hättre minne än giildenären. Gåfvor bräcka murar. Medel mot skenande hästar. En furstinna Rnspoli bar uppfunnit en metod till hejdande af hästar, hvilka skenat. Uppfinningen består uti ett tätt fällgaller af metall, hvilket. fästadt emellan öronen, ögonblickligen kan nedfällas genom ryckning på ett ifrån en fjederrigel utgående snöre. Den skenande hästen beröfvas genom denna åtgiärd dagsljuset på ett lika fullkomligt som plötsligt sätt. fven under det vildaste lopp skall han, förfärad och darrande, stanna och utan vidare motstånd underkasta sig kuskens eller ryttarens herravälde. Försök med ofranstående inrättning anställas för närvarande på flera ställen i utlandet. Vi skola, om resultatet, som vi förmoda, utfaller gynnsamt närmare redogöra för uppfinningens detaljer och användningssätt samt omnimna de orter, hvarifrån den giäkrast kan reqvireras. (Ur Tidn, för Histvänner.) Anekdot, — Kort efter konung Oscars död och Carl XV:s uppstigande på tronen skickade baron Adelsvärd bud till alla i Paris varande svenska manliga undersåter att infinna sig på viss tid i ministerhotellet, för att aflägga trohetsed åt den npye konungen. Budet — en fransk betjert — kom till en hr N. N. och framförde sitt årende på fransyska. Hr N. N förstod och talade detta språk, men anseende att en svensk minister borde skicka svenskt budskap till svensk man om svensk trohetsed, låtsade han icke förstå hvarom fråga var. Först när budet i anledning deraf var färdigt att gå, lät han det enskildt veta sin åsigt; och han infann sig ej för att aflägga trohetseden.