Dagens Nyheter – 1 oktober 1868, sida 3

Neddelanäecn från allmänheten. Något för Ir L—n att läsa, med anledning af hans vattenledningsfunderingar. I Dagens Nyheter för i måndags har en insändare, D—n, medelat hrr stadsfullmäktige råd med afseonud? på några i stadens budgetförslag för nästa år ifrågasatta utgiftsposter. — Det är visserligen berömiigt att intressera sig för allmänna ancpgeligenheter, mena det är än bättre att taga tillbörlig kännedom om den sak, för hvilken ma resserar sig och i hvilken man vill glfva råd, ty annars blir rådet icko godt, utan blott en misslyckad välmening. Det seduare är förhållandet med Ins:s råd i fråga om auslaget till nybyggnader för vattenledsingens räkning, hvilket anslag Ins., under åberopande af stadsfullmäktiges beredningsutskotts utlåtande n:o 55, uppgifver till 564,000 rdr. Ins. har förmodligen å sid. 26 i berörde utlåtande funnit några summor, hvilka tillsammans utgöra nämnde belopp; men att detta belopp nu äskats för det uppgifia ändamålet är icke sannt. Å det anförda stället afhandlas frågan om upptagande af lån till, bland annat, fullbordandet af det nya maskinhuset med tillbehör omkring 138,000 rdr, auläggandet af en ny servisreservoar vid vatteuledningen omkring 130,000 rdr, och till byggande af afloppstrummor (1869) 296,000 ruår, hvaraf således följer, att Ins:3 råd med afseende på första posten skulle kunna tydas som en önskan af honom att det ifrågavarande huset måtte fortsättas och fullbordas på annat ställe än der man längesedan börjat bygga detsamma, vidare, angående 3:djo posten att Ins, anser vattenledningen och afloppstrummorna vara samma sak, samt slutligen att vattaets beskaffenhet i Årstaviken skulle böstämmands inverka på de afloppstrummors läge, för hvilkas anläggande medel äskatsa. Dessa Ing:s åvigter och önskningar äro visserligen beföngda, men de äro icke desto mindre möjliga, det finner man af det anförda, och derom vittnar ytterligare den förvånande säkerhet, med hvilken Ins. ordar, om beskaffenheten af rstavikens vatten, om dettas med förvånande hastighet tilltagande orenbet, och derom att vattnets renande nu är förenadt med fierdubbla svårigheter och koitnader än före jernvägsbanken? byggande utanför nämnde vik (denna bavuk Spyggdes före vattesledningen) m. m. d, som tydligen ådagalägger att ins. är fullkomligt obekant med vattenledningens angelägenheter, man det oaktadt lättsinnig nog att uppträda som rådgifvare med anspråk på tilltörlitlighet. — . Frågan om beredande af en vatterkommunikation mellan Mälaren och Saltsjön genom Hammarby sjö är icko ny. Den är sednast upptagen af de komiterade, som uppgjort förslag till gatureglering i Stockbolm, och hvilka komiterade föreslagit Hammarbysjöns föreving med Mälaren och Saltsjön, medelst slussar. Ina. deremot vill hafva en öppen ström, som skulie omöjliggöra sjöfarten på dena vattenled. I hvilket fall som helst, är denna vattenförbindelse icke så lätt och billig att åstadkomma som ing. vill låta påskinva, ty Hammarbysjön ligger enligt förenämnde komiterades uppgift 15,s fot öfver hafvet, hvadan en betydlig sjösänkning är för ändamålet oundgänglig. Att för vattenledningens skull företaga ett sådant arbete som ing. förordat, kan väl så mycket mindre ifrågakomma, som derigenom, vid inträffando uppsjö, saltvatten skulle hafva öppen och direkt väg till vattenledningens uppfordringsverk. — Om deremot, såsom antagligen vid arbetets framtida utförande måste ske, slussar anbringas åt saltsjön, huru går det då med strömdraget? — Tilförlitligare fackmän än insändaren hafva hittils icke haft anledning att antaga behöfligheten för vattenledningen, vare sig af den ifrågasatta vattenvägens öppnande eller vattenledningsverkets flyttande. De ferdubbla