Dagens Nyheter – 28 september 1868, sida 2

ina föregångare, blifvit ledd med en märkvärig enighet, i det att de förvisade anförarne, vilka så att säga voro spridda öfver hela det estra Europa, liksom ock de på Cavarie-öarna pternerade generalerna på den utsatta tiden amlades på den utsatta mötesplatsen. Dena gång har också flottan följt sin chef, miral Topetes exempel och slutit sig till ipproret. I det franska utrikesdepartementet ville man väl änru i dag (den 21 sept.) ej medsifva, att Cadix redan befinner sig i de upproviskes händer), men de undcrrättelser, man fåtl på andra väger, stämma för väl öfverens, för att det icke klart skalle framgå deraf, att den franska regeringen ännu söker att hemlighålla de meddelanden, den fått från Spanien (den franske gesandten Mercier är ännu i Madrid). Hela örlogsflottan bar, på vågra fartyg när, öfvergålt till de upproriske. Cadix, som dess kommendaut Bouligny sökte att bibehålla, bombarderades och öfverlemvade sig efter kort tids förlopp, då trupperna lemnade kommendanten i sticket. Upproret utbröt i Cadix under fältropet Lefve drottnirg Maria Louise Fernanda!4 (hertigens af Montpensier gemål). I Barcelona och Catalonien öfverhufvud har rörelsen en mera republikansk karakter, under det att Cabrera, som äfvenledes följt med rörelsen, till sitt fältrop har valt: Lefse Carl VIN! Dock äro samtlige cheferna ense om, att en konstituerande församling efter dyrastieons aflägsnande bör väljas genom allmän omröstning, för att träffa öfrerenskommelse om regeringsformen och för att lösa frågan om dynastien. Att öfra Arragovier, Catalonien och hela södra Spanien äro i fullt uppror kan icke längre betviflas. Drottvingen, som redan varit på väg tili Madrid, har hastigt återvändt till San Sebastian, der kon för ögosbiicket befirner sig. Mon, den spanske gesandten i Paris, är hos henne. Om bor, så-on det påstå, är afskuren från hufvadstaden gerom en i Guadalsjara (mellan Madiid och Vailadolid) epererande kår, tarfvar ärnu närmare bekräftelse. Ryktet om, att hon ämnar nedlägga regeringen till förmån för sin son och låta utnämna Ecpartero till regent är åtminstone rimligt. Men det är bekant nog, att denne redan före revolutionens utbrott afslog anbudet derom, och det är väl kovappast antagligt, att hertigen de Ja Vittoria för ögonblicket skulle hafva större lust att öfvertaga regert skopet. Valet af Jo: Corcha är nödtvunget, i då drottningen ej hade annat val; men det är ieke lyckligt. Jo:6 Concha, markis :fliavanna, är nemligea än: u mera hatad än Gonzales Bravo, i och det både af folket och af armåp. Då man i det franska utrikesdepartementet påstår, att ; ermån är för regeringen, så tager man betydligt fel. Armen väntar, i afvaktan på, huru sakerna skola ställa sig i provinserna. Drottningen tyckes längre tid hafva varit beredd på allt, då hon låtit under havd sälja sina gods och sändt betydliga penningesummor till London. Govzales Bravo skall redan hafva gripit till ; flykten; säkert är, att han i lördags lät sälja : 60,000 duro: i spanska statspapper på börsen i Paris. Hvar ban uppehåller sig, är obekant. Första underrättelsen om de förvista generalernas landstigrivg i Andalusien inlopp fredags morgon (den 18) till Paris. Depeschen var af fattad i följande ordalag: Sockret är lossadt, hvilket betydde så mycket som De förvisade 2 generalerna hafva Iyckligen landstigit. Man vissto att Dutra, som fortfarande är sjuk, icke var bland dem, men man antog att marskalk Serraro var med. Detta tyckes 1u dock icke vara alldeles säkert. Landstigne äro Cabarello de Rodas, Serrano-Bedoya, Nayez och Garillar. i De spanske emigranterva i Paris äro till större I åelen afreste, deribland Carlos Rubbio, den förre I redaktören af Iberia, i Drottningen var ännu icko den 24 i Madrid; 3 enligt sednaste telegrammer tyckes det ha varit å henne omöjligt att uppnå hbufvudstaden. Parisertidvingen Gaulois berättar: De upproriske ge4 neralerna draga sig från Cadix till det inre I landet. — Evligt eo anran parisertidning har drottningen icke allenast skickat penningar till London utan äfven till Hamburg. ä Från Madrid telegraferades den 22: I hela å Andalusien, i Ferro, i Coruuna och Sactander I hafva marin-trupperra förklarat sig för upproret. Marskalk Serro:o, hertigen af la Torre och constreamiralen Torpete kommendera de 2 upproriska trupperia. I Santsnier och andra ä städer har maa nedbrutit drottningess bildstoI der. I Sevilla är under marskalt Serranos ordförandeskap en provisorisk regering upprättad, som utvämst beriig Espartero till hederspresident. Det resoutionära partiet räknar på, Tott eu armå på 20C00 man under marskalk Serra: os befäl från Andalusien och Estrama; å dura skall marschera mot Madrid. General ) Se telegramafdelningen!