Dagens Nyheter – 23 september 1868, sida 1

Den internationela arbetarekongressen, som i nästsednaste veckan varsandlad i Brissel, har genom beskaffenheten af sina förhandlingar och särskildt genom den starkt socialistiska anda, som framträdt i alla dess beslut, ånyo väckt regeringarnas oro för de radikala arbetareföreningarnes planer. Vi meddela här nedan några af de antagna resulutionerna, anmärkande, att de mötte protest af ganska många medlemmar. I fråga om maskiners användande i stället för menniskokraft, afgaf kongressen följande resolution: Emedan maskinerna höra till despotismens mäktigaste redskap och derjemte befordra kapitalisternas envälde; emedan maskinväsendets utveckling är ett nödvändigt vilkor för, att ett verkligt socialt sam-arbetes-system (gemensamt arbete och gemensamhet i vinster) skall kunna träda i stället för det nuvarande systemet, enligt hvilket arbete utföres mot dagspenning; emedan, vidare, maskinerna endast då äro arbetarne till verkligt gagn, när de äro arbetarnes egendom: förklarar kongressen, att maskinerna, såväl som alla andra verktyg, böra tillhöra arbetarne sjelfva och användas till deras fördel, men att redan nu de till motstånds-föreniogar (societes de resistance) organiserade arbetarne böra motsätta sig införandet af nya maskiner, på det att sådant införande icke måtte ega rum utan vissa garaatier eller godtgörelser till arbetarne. I ett af kongressens första möten sysselsatte man sig med frågan om inbördes och räntefri kredit. Några medlemmar (2 tyska, 1 engelsk och 1 fransk arbetare) framhöllo, hurusom antagandet af räntefri kredit såsom regel icke stämde öfverens med våra samhällsförhållanden och vore ett gagnlöst tanke-experiment; men de strängt socialistiska medlemmarne vidhöllo nödvändigheten af räntans afskaffande. Derefter antogs en förklaring om, att kanaler, landsvägar, skogar och telegraflinier förblifva samhällets, det vill säga statens, gemensamma egendom; att åkerjorden bör utskiftas till åkerbruksbolag, och jernvägarne samt jernbruken till arbetarebolag. Vid sammanträdet den 13 dennes antog kongressen en resolution till förmån för egendomens gemensamhet. Flera medlemmar, hvaribland Tolain från Paris, afgåfvo en skriftlig protest mot detta beslut, i hvil-ken de betecknade behandlingen af hela denna fråga såsom förhastad. Under samma möte antogs enresolution, hvari mötet med största energi protesterar mot kriget och uppmanar aärbetareföreningarne i alla länder att med alla krafter verka för, att krig mellan folk och folk förhindras, enär sådana krig i våra dagar endast äro att betrakta såsom ett inbördes krig, som, fördt