Dagens Nyheter – 17 september 1868, sida 2

Article Image
eo RF Rp fcEv ct I v ka bifall till det af regeringen framlagda föraget. Biskop Björek, som derefter fick ordet, syntes ara böjd att bifalla regeringens förslag, ehuru an förklarade sig hysa åtskilliga betänkligheter id att skilja lärarne vid de teologiska fakulteterna rån den öfning och sysselsättning, de som kyrkowerdar hittills haft. Hr P. Olsson trodde, att en viskops tid vore alltför mycket upptagen för att an skulle medhinna sköta ett pastorat. De i lag inbefallda visitationerna gåfvo honom mer in tilläcklig sysselsättning. Dessutom påpekade tal. den vigtiga omständigheten, att presten, om han skall kunna uträtta någonting, måste vara boende inom församlingen och ej på flera mils afstånd. D:r Sandberg deremot slöt sig till den af utskottet uttalade åsigten, hufvudsakligen hvad beträffade nödvändigheten för lärarne i praktisk teologi att derjemte vara prebende-pastorer. I samma syfte yttrade sig biskop Flensburg, som särskildt betonade vigten deraf, att teologien ej blefve endast ett vetenskapligt studium. Doktor Sonden, med hvilken hrr Torpadie och Olsson samt doktorerna Strömberg och Landgren förenade sig, föreslog, att kyrkomötet, under förutsättning att för kompetens till lärarebefattningarne vid de teologiska fakulteterna och it teologi vid elementarläroverken erfordrades ett års presterlig tjenstgöring, måtte tillstyrka bifall till det af regeringen framlagda förslaget. rr Hamilton, med. d:r Liedholm och biskop Bring, hvilken sistnämnde visade sig vara den talangfullaste kämpen för bibehållandet af den nuvarande prebendeinstitutionen, föregogo, att kyrkomötet till svar å regeringens proposition måtte inskränka sig till den förklaring. att ingen borde innehafva mer än ett prebendepastorat. General Björnstjerna menade att om fråga arit att indraga prebendepastoraten utan ersättning, utskottet skulle haft skäl för sitt förslag; ty det måste man emellertid medgifva att om prebendepastoraten ej medfört annan nytta, så hade de dock varit af stor ekonomisk fördel för kyrkan, måhända ej mindre i det afseende, att de beredt sina innehafvare lämpliga och angenäma sommarnöjen. Som saken nu stode, kunde tal. ej annat än tillstyrka bifall till regeringens förslag. Sedan biskoparne Anjou och Sundberg samt prof. Warholm förklarat sig vilja obetingadt instämma i utskottets hemstillan, men prof. Cornelius, prosten Lyth samt rådman A. W. Björck, brukspatron Bergstedt och hr P. Olsson, hvilken sistnimnde förklarade, att, då detta vore mötets första beslut, detta borde visa sig stå på rent kristlig grund, talat för afskaffande af prebendeinstitutionen, afslöts diskussionen, hvarefter voterades först om kontraproposition, hvartill med 39 röster emot 20 antogs hr Sondens här ofvan antydda förslag, hvilket sednare också i hufvudvoteringen segrade med 37 röster emot 22, hvadan prebendepastoratens tid nu snart lärer vara förbi. Under gårdagens korta sammanträde sysselsatte sig mötet uteslutande med läsning af motioner, och väcktes sådana af: Hr Torpadie, om ändring i k. förordningen den 16 n ovember 1263, ang. allmänt kyrkomöte. Hr Zoren, om vidtagande af åtgärder för befordrande af hednamissionsverksamheten. Hr Sonden, om inskränkning af den nu föreskrifna embetseden. Hr Strömberg, om förenkling och förkortning af af den uti 22 och 23 kap. kyrkolagen stadgade prest-eden. Hr Widen, af hufvudsakligen samma innehåll som hr Torens. Motionirens egentliga syftemål syntes vara att få missionsverksamhet förklarad som en kyrkans angelägenhet. Ilr Lvth, om iändring uti gällande föreskrifter ang. presterskapets löneinkomster, åsyftande att öfverfiytta bestyret med dessas indrifvrande från presterna sjelfva till kronofogdarne. Hr Victor Rydberg, om afskaffande af den nu brukliga presteden samt om dennas ersättande med löften, innebirande försäkran att, med underordnande af de symboliska böckerna, anse och vörda den heliga skrift som den enda regeln och normen i religiösa frågor. — Motionären, hvars framstillning åhördes med spänd uppmärksamhet, ådagalade på ett slående sitt, att vår kyrkas symboliska böcker, såsom utgörande endast enskilda bestämmelser, böra af hvarje tänkande kristen underkastas ny pröfning, hvadan det vore i högsta grad orätt ati genom prest-eden, hvars giltighet dessutom med fullt skäl kunde ifrågasättas, förbinda den blifvande presten att anse vår kyrkas symboliska böcker som en bestimmande auktoritet. Hr Rundgren, om ändring i gällande förordning ang. allmänt kyrkomöte. Hr Stackelberg, om borttagande af embetsoch prest-eden. Genom upprepande af dessa idkeligs eder, som för en teologie professor uppgingo til ej mindre än 9, ansåg motionären, att embetsmän. nens pligtkänsla förslöades. Hr Sandberg, om förändring af distributionsorder vid utdelande af nattvarden. Eldsvåda. Mähblby qvarn om 3 par ste nar och grynverk, lydande under Elghammar Björnlunda socken (Södermanland). har natten til

17 september 1868, sida 2

Thumbnail