Dagens Nyheter – 17 september 1868, sida 2

1 ex Hyrkomötet. Frågan om prebende pastoratens indragande var i går föremål för kyrkomötets behandling. Rikets stän der hade begärt att regeringen måtte taga i öfvervägande, om icke de ännu återstående prebendepastoraten (som innehafvas af biskopar, vissa teologie professorer och dito lektorer) skulle kunna indragas. Som denna fråga berör presteståndets privilegier, har kungl. maj:t begärt kyrkomötets yttrande deröfver. Mötets tillfälliga utskott n:o 1 har afstyrkt bifall till rikets ständers framställning i detta ämne. Professor Ribbing och rådman Björck hafva reserverat sig mot detta afstyrkande. Utskottets betänkande föredrogs i går förmiddag. Professor Ribbing, som öppnade den nära 6 timmar långa diskussionen, framhöll det orättvisa deruti, att församlingen nödgas underhålla en pastor, som mutan dess hörande blifvit tillsatt, under det tjensten bestrides af en vikarie, som emot en ringa ersättning af prebendarien måste draga hela tungan af pastoralvården. Tal. öfvergick härefter till de presterlige embetsmiin, nemligen biskoparne och lirarne vid de teologiska fakulteterna, för hvilka prebendeinstitutionen ansetts oumbärlig, och visade, att innehafvandet af pastorat, såvida nemligen dettas skötsel skall åligga prebendarien, icke allenast är utan nytta för de akademiska lirarne, utan äfven skadligt i så måtto, att det drager deras tid och krafter från den vetenskapliga verksamheten. Det af utskottet framkastade påståendet, att egenskapen af prebendarie skulle medföra ett korrektiv emot befarad irrlärighet, gick tal. ganska illa åt, samt slutade sitt intressanta anförande med att