Dagens Nyheter – 15 september 1868, sida 3

säkra kanaler, och sådana som ingen kunde utgrunda, hvilket generalen medgaf — tilläggande: min käre Mörner, detta är för mig en gåta; men var försigtig i edra handlingar. Han lofvade nu ånyo att icke mera omnämna något, tilläggande, att, som Mörner väl ämnar omtala i Sverige, hvad han gjort i Frankrike, så, i händelse att Mörner förr skulle komma till fäderneslandet, ville generalen skrifva till ministern för utrikes ärendena m. m. von Engeström om allt detta. Sednara på aftonen gick jag till Signeul, hvilken då ägde en viss fruktan för mitt qvarhållande i Paris. — General Grimoard var äfven der, och nu började hela intrigen emot mig, synnerligast sedan jag svarat en fransman, som lät mig förstå, att om jag hade några önskningar, kunde de lätt blifva uppfyllde, om jag blott ville foga mig efter hans plan, — att det vore under en svensk mans värdighet att emottaga något at en utländning. Man kan lätt förstå, att då den allmänna rösten i Frankrike sade mig, att prins PonteCorvo var det ädlaste, man ägde, och jag, ehuru jag biott några gånger sett honom, ägde äfven denna tanke, så skulle ingenting kunna förmå mig att ett ögonblick svigta i den af mig uppgjorda plan att få honom till Sveriges kronprins; följaktligen långt ifrån att lyssna till några tillbud, kunde jag ej annat än hasta till föllbordandet af nämnde plan. Den 27 juni uppvaktade jag prins PonteCorvo och sade honom, att min tanke vore att med det snaraste afresa till mitt fädernesland, för att der sätta i verkställighet, hvad som i Paris hade börjats. — Prinsen visade mig en utmärkt godhet, och då jag anhöll att få för min gamle konung yppa hela mitt handlingssätt, svarade prinsen, att han ej allenast tillät, utan äfven ålade mig detta, samt tillade: Ni