Hvarjehanda nyheter. Hoviar är, såsom bekant, rommen af störfl:ken, som lefver i Rysslands stora floder. I ryska tidningar läses en längre beskrifoing öfver storfursten Alexis besök vid störfångsten i en af de fiskrikaste floderna i det södra Ryssiand, Kura (Kur i Kaukasien 2). Vid detta tilltälle, skrifver en korrespondent, fick man också se, hurov det tillgår vid den berömda kaviarens tillredning. Hvad först fisklåvgsten angår, tillgår den så, att man tvärs öfver floden spänner några rep, vid hvilka på en mävgd korta snörea anbringas många stora, hvassa krokar utan rvågot slags bete. Afståndet melian krokarne iw ungefär 3: aln. Då nu den stora fisken går uppför floden, fastnar den vid en af dessa krokar och börjar då att slå i vattnet, tilldess han fastar på en krok till och således hålles fången. På detta sätt fång.s en stor mängd fisk i den fiskrisa floden. Storleken af de fångade fiskarne som här kallas beluga, osetz och sevruga, uppgår nemligen till halfannan eller två ardjin (1 ardjin år något öfver 20 tum) med motsvarande tjocklek. Då fiskrarne draga upp fisken, döda de den med ett klubbslag i hufvudet och kasta den sedan i en båt, som inom kort för en full laddning till rensningsstället. Här äro både män, qvinnor och barn sysselsatta, hvar och en efter en bestämd arbetsfördelning. Fiskens buk skäres upp, inelfvorna uttagas och rensas. Det oanvändbara skiljes från det nyttiga, och derefter försiggår kaviarberedningen på följande sätt: Den ur fiskarne uttagna rommen lägges på ett såll af jerntråd, som ligger öfver ett kar, hvilket till en del är fylldt med saltlake. En karl börjar nu att med händerna bearbeta kaviaren på sållet, så att romkornen falla ned i karet. Då en tillräcklig mängd sålunda silad kaviar är samlad i detta, omröres den ofvanpå saltlaken flytande kaviaren med träspadar för att blifva jemnt saltad. Denna operation fortsättes en qvart och derefter tages kaviaren upp med genombrutna skopor och lägges i säckar, hvilka kunna rymma omkring 5 pud (1 pud — 38!2 skålp.). Dessa säckar sammantryckas i en mycket enkel press, och derigenom får man den färdiga, pressade kaviaren. Denna tages nu ut ur säckarna, skäres i stora stycken och kastas i en tunna, och en karl ställer sig i tunnan för att med sina fötter sammanpressa kaviaren. Vid storfurstens besök hade denna karl hvita lärftstrumpor på fötterna, men korrespondenten betviflar, att en sådan lyx brakas i hvardagslag. Den tunna, ihvilken kaviaren inpackas, belägges invändigt med servietlärft; deraf kommer benämningen serviet-kaviar. Det bästa slaget af pressad kaviar nedpackas dock icke i tunnor, utan i små lärftssäckar eller bieckdosor, hvilka på sin höjd rymma 3 skålp. Den färska kaviaren tillredes mycket enkelt. De genom sållet pressade kaviarkornen mottagas icke i saltlake, utan uppfångas i en tom balja, i hvilken de lagervis beströs med det finaste, bästa salt. Härmed är den färdig att nedläggas i små kaggar. Vid det här omtalade fiskstället (Boschij Promysl, d. ä. Guds försyn) fångas på en aprildag så mycket fisk, att deraf beredes 1,000 pud kaviar. Stället betalar också 400,000 rubler i förpaktningsafgift till kronan, Ett elegant fruntimmer, som skulle gå i kyrkan, kom i qvalet i afseende på hvilken psalmbok hon skulle medtaga... Skall jag ta den violetta, den havanvafärgade eller den karmosinröda? Jag tar den violetta psalmboken, ty den passar bäst till dagens toalett.