Dagens Nyheter – 3 september 1868, sida 2

Rätteg.och pclisnyheter. POLISEN. Seen från polisdometolen. För sämre folk finns inte punseh på Mon Bijowu. Dom. Ropa slagtaren Carl Tillman! (sedan denn2 infunnit sig). Tillman är anklagad för att dena, 27 aug, ha å Mon Bijouv, i rusigt tillstånd, fört oljud. Erkännes detta? Tillman (tvärsäkert). Det bestrides bestämdt. Dom. DÅ få vi höra vittnen då, till annan dag. Tillman. Jaså; nå ja, litet rörd var jag, å det blef jag, när jag ville ha punsch på Mon Bijou. Dom. Ni erkänner således, att ni into var riktigt nykter? Tillman. Åh ja, kör: Dom. Nå, ni har fört oljud också. Tillman. Nej, si det erkännes icke. Dom. Då få vi kalla vittnen. Tillman Hm, nej, hellre än jag parerar, erkänner jag oljudet ockzå. Dom. Då dömes Tillman att böta: för fylleri 5 rår och för oljud 10 rdr. Har Tillman pengar? Tillman (förargad). Ja, guwbevars! (bäftigt) men det vill jag tillägga: att för sämre fo!k finns ingen punsch på Mon Bijou.; för ä man inte illigent, så får man inte ett dugg, å det ska nödvändigt förarga folk, som ä klädda i arbetskläder. Adjö! Öfverraskning på öfverragkning. Ett par poliskonstaplar, hvilka i måndags afton gingo på patrull och för sådant ändamål äfven kommo att passera Trångsund, blefvo ej så litet öfverraskade att der finna en qvinlig varelse ligga i rännstenen, försänkt i djupaste sömn. Vid närmare efterseende blefvo de ense om, att de hade en mångelska framför sig, hela kostymen antydde det, krinolinen ej mindre än schäferhatten. Qvinnan syntes blifva ej mindre öfverraskad, då hon, väckt af konstaplarna, såg sig omkring. Hon steg upp, medföljande, ehuru