Dagens Nyheter – 31 augusti 1868, sida 3

Utrikes-Nyheter. Napoleonsdagen bar i Civita Vecchia i kyrkostaten blifvit firad med mycken pomp och ståt På morgonen var stor revy med hela garrisoren, derefter hölls en messa, hvilken bevistades af befälhafvaren öfver de franska trupperna i kyrkostaten general Dumont, de franska officerarre, den påflige delegaten cardinal Scapitta och de påfliga officerarne. Vid en af general Dumont gifven bavkett föreslog den påflige delegaten en skål för franske kejsaren, uttalande härvid den tacksamhet, som påfvestolea vore skyldig Frankrike för de åt denna stol gjorda tjenster. Till gengäld för artigheten föreslog general Dumont en skål för Pius IX, den suveräne påfven. I högtrafvande tona heter deti talet till skålen: Måtte den helige fadren ännu länge lefva! Samlade omkring hovom för att vaka öfver upprätthållandet af hans rättigheter, skola vi veta — om nya faror hota honom — att uppfylla den ädla mission, som kejsaren anförtrott oss. Lefve den helige fadren! Från Briässel skrifves till Kreuzzeitung : Den olyckliga kejsarinnan Charlottes helsotillstånd är sämre än för några veckor sedan, man tror att den höga temperaturen har verkat skadligt på henne. Isynnerhet hafva oro och obenägeuhet att mottaga föda ånyo tilltagit, flera nätter efter hvarandra har man måst tillkalla drottningen (af Belgien) för att med vänliga ord förmå henne att lägga sig, och fiera dagar ville hon endast äta, då drottningen satt bredvid henne och lade för. Hon har alldeles upphört med den brefvexling, hon förut underhöll med flera medlemmar af det österrikiska kejsarhuset och alla personer at sin förra omgifning. Ritningar, som hon har påbörjat, ligga ofullbordade, och sedan medlet af juni har hon icke haft pensel i hard. Konungen tror emellertid att hans syster skall komma sig igen, och han åberopar sig på en engelsk läkares utsago, hvilken i fjol skall hafva förutsagt sjukdomens gång med alla dess olika symptomer. Såsom bekant, utgifver nu herr Ulbach iParis en veckotidning under namnet Klockan, som skall vara ett sidostycke till Rocheforts Lyk tan. Klockan är visserligen icke så dräpande som Lyktan, men innehåller dock bäska piller nog för det andra kejsardömet. Så berättar Ulbach i ett af de sednaste nummerna, att en arbetare, sedan han hade lä:t den med stora bokstäfver anbringade inskriften öfver porten till Tuilerierna: Allmänheten har icke tillträde, tagit ett stycke krita och skrifvit derunder: Dock emellanåt! (nemligen vid revolutionerna.) Om det ofall, som häromdagen drabbade grefve Bismarck, skrifves: Grefve Bismarck var åtföljd af sin slägtinge legationsrådet v. Kendell, som uppehåller sig på grefvens gods för att förmedla de vigtigaste statsaffärerna mellan Berlin och Varzin, och den bekante konservative representanten v. Blankenburg, som kommit på besök från sitt riddargods Zimmerhausen. De tre ryttarne redo pratande och skämtande ut genom slottsporten och sprängde i icke öfvermåttan skarpt traf fram öiver en af de ändlösa ängar, hvilka längs kusten betäcka det af naturen välsignade Pommern. Olyckligtvis var på ängen en grop, som ingen at de ridande märkte; grefvens Däst klet ner sig deri och störtade. Grefven kom under och hästen ofvanpå — man kan tävka sig hans följeslagares förskräckelse, som än mera ökades, RA oe