Dagens Nyheter – 28 augusti 1868, sida 3

Article Image
LJ Hvarjehanda nyheter. En konstnärilnnas biografi. Den mycket omtalade aktrisen Adah Isaacs Menken afled nyligen lugnt och stilla i Paris efter att i flera veckor hafva varit sängliggande sjuk i galopperande lungsot. Enligt egna uppgitter, lemnade för några månader sedan under en föreläsning, som hon höll i Paris, var hon föddli Neworleans våren 1841. Hennes far, Ricardo Feurtos, en spansk jude, var köpman i nämnde stad. Hennes mor var från Bordeaux. Hennes flicknamn var Dolores Adios Feurtos. Vid fadrens död var hon två år gammal och togs då af sin mor till Kuba, der hon uppfostrades i en rik plantageegares familj. Emellertid dog modren och slutligen hennes välgörare, lemnande henne, vid tretton ärs ålder, såsom arfvinge till hela hans förmögenhet. Testamentet öfverklagades af en den aflidnes slägtinge och upphäfdes af domstolen, på den grund att någon formalitet blifvit uraktlåten. I följd häraf försatt på bar backe, föll hon på den iden att gå in vid teatern och fick engagement vid balletten vid teatern i N.-Orleans, hennes födelsestad. Hon gjorde stormande lycka och under närmare ett år fortfor hon att uppträda såsom dansös; derunder besökte hon de förnämsta städerna i Sydstaterna och uppträdde bland annat en gång i Havannah, der hon åter fick röna prof på innehafvarens af hennes välgörares förmögenhet ovilja. Nu slog hon sig i stället på det högre dramat och spelade Bianca i Fazio, Madeleine i The Belle of the Fauburg och med mer eller mindre framgång i många andra roler i tragedien och det högre dramat. Vid denna tid gifte hon sig med hr John Isaac Menken och antog då, i det hon förändrade sitt dopnamn Adios till det engelskä Adah, det namn, hvilket hon bar till sin död. Före amerikanska krigets utbrott gifte hon sig ånyo, denna gång med hr Robert H. Newill i New York Sunday Mercury och författare till den ryktbara Orpeus C. Kerr Papers. Detta äktenskap, såväl som ett eller par till, hvilka det är ännu oangenämare att vidröra, slutade snart med osämja och skiljsmessa. Hon tyckes ba följt det axiom, som hon ofta på skämt uttalade: Det är bra att gifta sig ung och, om möjligt, ofta. Vid början af borgarekriget i Amerika lade hon starka sympatier för Södern i dagen och häktades en gång, under det hon uppträdde i Pittsburg, för revolutionärt uppförande samt qvarhölls verkligen häktad under tretio dagar, hvarefter hon under bevakning sändes till Louisville. Efter detta äfventyr kom hon till England och gjorde i Astleys cirkus stormande lycka, uppträdde derefter i provinserna och kom slutligen till kontinenten, der hop, med undantag af några månader förleden vinter, har uppehållit sig allt sedan. Hennes egentliga hem och stamhåll var Paris. Hade hon fått lefva, skulle hon hafva uppträdt på Chatelet i ett nytt drama kallat Theodorus, författadt af Henrik Rochefort, utgifvaren af den famösa Lyktan. Hon förblef den judiska religionen trogen under hela sitt lif och för några månader sedan uttalade hon sin bestämda önskan att blifva begrafven i öfverensstämmelse med sin religions föreskrifter, och att intet monument skulle utmärka hennes sista hvilorum, vnnat än en onkel trätafla med inskriften Thou knowest.

28 augusti 1868, sida 3

Thumbnail