Dagens Nyheter – 28 augusti 1868, sida 2

agal, JOP DOP Dlachetls personliga hörande. Trenne af Andersdotter åberopade vittnen komma a äfven att höras. Bref från landsorten. (Till Dagens Nyheter.) Wisby den 26 augusti. Gotlands areal är ungeför 52 geografiska vadratmil. Fjorton af de sjelfständiga monariskt styrda staterna i Europa äro mindre än etta svenska ö-län. Få af dessa stater äro ruktbarare än Gotland, men ingen af dem har förhållande till sin storlek så ringa befolkning. e här bevisning: Antal Påqv. Ländernas namn. Storlek. inv. milen. Anhalt . ee a 48 :193,046 4.021. Gotland . . so 52 H3,577 1,030. Liechtenstein . . . . . 3 7,994 2,665. Lippe-Detmold .. oo. . . 21 111,336 5,301. Mecklenburg-Strelitz . . 49 —99,062 2,022. MOnaCcO . . . (9 3,127 . 6,254. Reuss-Greiz . . . . . 68 43,924 6,460. Reuss-Schleiz oo. . . . 15 86472 5,751. Sachsen-Altenburg . . . 24 141,839 5,909. — Coburg-Gotha. . 36 161,527 4487. — Meiningen . . . 45 178,065 3,957. Schaumburg-Lippe . . . 8 31,328 3,913. Schwarzburg-Sondershausen . oc sc ov . 151, 66,189 4,720. — Rudolstadt .1714. 73,7524;214. Waldeck . 207-59,143 2,957. Man finner af denna tabell, att de ofvan uppräknade staterna äro från en till sex gånger så tätt befolkade som Östersjöns perla. Fattigdomen på folk är en följd af fattigdomen på kultur. Jordbruket står icke högt på Gotland. Dock står det högre än för 20 år sedan. Landtbruksskolan har sändt ut kunniga lärjungar. Åtskilliga af de tåtaliga herregårdarne hafva föregått allmogen med goda exempel i jordens ans. Men allmogen lefver allt för väl här, säger man. Icke att man skulle missunnå en bonde, om ock vid hans bord dagligen serverades 3 rätter mat och 4 sorter viner (svenska förstås, för att tala i mäster Eric Sparres anda)... Men han bör hafva tillgång att betala dessa rätter, dessa viner och alla andra omkostnader för sitt hus; han bör vara skuldfri, och han bör hafva något belopp öfver hvarje år, för:att förbättra sin egendom och betrygga sina barns skickliga uppfostran och undervisning. Eljest bör han lefva så indraget, att-han åtminstone så mycket som möjligt uppfyller förenämnde klokhetens bud. Och Gotlandsbonden — fastän han visst icke består sig 3 rätter i hvardagslag — lefver ej indraget. Med sitt husfolk förtär han det mesta af hvad hans gård frambringar: smöret, mjölken, äggen, köttet, frukten, grönsakerna, allt detta, hvaraf bonden i andra svenska landskap är temligen angelägen att föra så mycket som möjligt till staden och förvandla i pengar, det smörjer den gotländska bonden sig sjelf och sitt hus med. -Han lefver på en tio tusen rdr:s gård lika godt som en skånsk eller östgötsk bonde på en hundratusen rdr:s egendom. Med Gotländska allmogens vana vid och benägenhet för att lefva godt följer lojhet i arbete. Sålunda blifva de gotländska bönderna icke rika. Men de äro vänliga, glada, händiga, hafva ypperlig fattningsgåfva; och förleddes de icke af den lätt vunna bergningen till att lefva eg för dagen, skulle de vara ett utmärkt OIk. Omdömena öfver den gotländska allmogens mindre fördelaktiga egenskaper äro icke. mina — jag har icke sett denna allmoge annat än från dess älskvärda sidor — utan de äro fällda nästan enstämmigt af de handlande, embetsmän, militärer, prester och andra ståndspersoner på ön, med hvilka jag samtalat i detta ämne; och samma omdömen som dessa personer fällt nu, har jag hört lika allmänt afgifvas för några och tjuga år sedan, då jag första gången besökte den behagliga ön. Det är således icke en flyktig och löslig föreställning, att det gotländska folket behöfver fostras upp till större arbetsamhet och hushållsamhet för att vinna förkofran. Föredöme är uppfostran. Och detta verksamma uppfostringssätt börjar komma till aunvändning på Gotland i det att jordbrukande utländningar inflytta. Hittills mestadels tyskar. Sedan förl. års början hafva 22 tyskar köpt egendom på Gotland och bosatt sig der. De äro alla Pommeraner och kände sig halft svenska innan de satte sig ned på Gotland; Sverges välde öfver Pommern stod för deras själ såsom den gamla goda tiden. De äro allesammans enkla män och dugliga landtbrukare. En af dem är adelsman, mycket kunnig och bildad har varit löjtnant, men han kan ändock i följd af sitt väsende räknas bland de enkla männen. sr TA