Dagens Nyheter – 27 augusti 1868, sida 2

ltjemt tilltagande jäsning. Vid den revy, som Vapoleonsdagen hölls i Marseille, gällde befolkingens , nästan enstämmiga rop Frihet och red! Afven vid landtbruksfesten i Loches vid Tours förspordes mindre välkomna demonstraioner, och särskildt vid den bankett, som aflutade denna fest. En skål för kejsaren föreslogs vid tillfället af presidenten. Då icke alla reste sig, fordrade en af.de närvarande, -att de som förblifvit sittande skulle kastas på dörren. Man protesterade dock häremot och förslagsmgekaren lemnade nu sjelf salen; den upphetsning i sinnena som redan förut förefanns i temligen betydlig mån, urartade till ett verkligt tumult, då en af de närvarande godsegarne reste sig, för att hålla etttal. Man afbröt honom från alla sidor, hvarpå ban utropade: Jag protesterar med ropet: Lefve nationen! Lefve fribeten! Andra svarade med ropet Lefve kejsaren!, hvarpå då åter ljöd ropet Lefve friheten! Saken väckte stor sensation i hela departementet, så mycket mera då man lät häkta godsegaren, som först hade ropat Lefve friheten! och hans son. Båda hafva visserligen åter blifvit försatta i fribet, men hela saken, som framkallat en för regeringen allt annat än gynnsam stämning, visar tillräckligt, att det är mycket klokt att man uppskjutit de allmänna valen til. lagstiftande församlingen. Den 20 dennes försiggick i franska akademien den högtidliga utdelningen af det af menniskovännen Montyon stiftade dygdepriset. Såsom bevis för, huru mycket dygdigare det qv.nliga slägtet i våra dagar är, än det manliga, må tjena, att af 21 priser endast ett tillföll en representant af det manliga slägtet, under det att de öfriga tillföllo representanter af det svagare köret. Att icke något slags galanteri hade förmått de stränge hrr akademici att företrädesvis gynna den skönare hälften af menniskoslägtet framgår redan deraf, att en gammal negress, kallad Nymphe, fick första priset: 3,000 francs. Af det tal, som grefve Carn höll vid tillfället, erfor man orsaken till den gamla negressens prisbelöning: hon har för sin husbonde hemlighållit förlusten af hans lilla förmögenhet och genom fiske under nätterna åter förtjent de penningar, hvilka han hade förlorat. Tidningen Figaro berättar, att en betydlig besparing förberedes inom franska krigsdepartementet. Man skall nemligen förminska hafrerationen för hvarje häst och ersätta den genom en motsvarande qvantitet mais. Man tror sig härigenom, utan att menligt inverka på djurens helsa och styrka, kunna inbespara nära åtta sous på hvarje häst, som för härens 200,000 hästar skulle komma att utgöra en daglig besparing af 56,000 rdr. De 29 millioner reichsthaler, som Preussen på grund af Prager-fredens bestämmelser skulle betala till Danmark, äro nu, med afdrag af redan förut guldna 5!a millioner, utbetalde till Danmarks befullmäktigade ombud i Berlin, etatsrådet Levy. I Athen hafva stora högtidligheter egt rum i anledning af tronarfvingens födsel. Den 1 dennes tidigt på morgonen förkunnade kanonernas dån och militärmusik den glada tilldragelsen för den grekiska hufvudstadens innevånare. En stor menniskomassa sammanströmmade genast på slottsplatsen, för att gifva sin glädje luft och lyckönska konungen. Då kung Georg visade sig på balkongen för att tacka, utbrast massan i stormande jubelrop, hvilka blefvo ännu starkare, då ministerpresidenten Bulgaris i ett kort tal underrättade folket om, att den unge tronarfvingen skulle heta Konstantin. I detta namn se grekerua en spådom om, att han en gång såsom Konstantin den store skall komma att herrska i Byzanz. På aftonen var hela Athen illumineradt. Dagen efter var högtidlig gudstjenst i alla stadens kyrkor och militärparad. Alla de grekiska städer, hvilka stå i telegrafisk förbindelse med Atben, följde hufvudstadens exempel. TIlluminationen upprepades fem qvällar å rad; husen voro prydda med grekiska och ryska flaggor. Redan 8 dagar efter prinsens födelse inträffade en liten tunna med vatten från Jordan, hvari rinsen skulle döpas. Den lille verldsborgaren bar således gjort mycket väsen af sig; måtte blott den förtjusningsfeber, han framkallat, ej alltför snart afdunsta!