Dagens Nyheter – 5 augusti 1868, sida 3

Han förde sina gäster ned i den stora och väl vårdade trädgården. — Hvad säger ni om det här? — frågade han med ett leende af stolt belåtenhet. — Sannerligen är icke detta något som våra yppersta trädgårdsmästare skulle afundas er — svarade Warren. — Jag trotsar dem allesammans attkunna visa er en sparris-säng jemförlig med denna — återtog kaptenen; — och mina kronärtskockor sedan... ja, ni skall få smaka dem i qväll. Men så har jag haft besvär med dem också, må ni tro! Jordmånen här var mager och tunn; jag har gödslat, förbättrat, omskapat den. — Det måtte ha varit ett fasligt besvär! — mumlade Warren och qväfde en gäspning. — Ja, ni kan döma sjelf — fortfor kaptenen, förtjust öfver att ha fört konversationen in på sitt älsklingsämne. Och nu följde en omständlig redogörelse för de successiva åtgärder han hade vidtagit, huru många gånger jorden hade varit uppkörd och gödslad m, m. m. m. Warren och hans syster voro uttråkade och kastade på hvarandra blickar af förtviflan. Edvard märkte det och föreslog att gå och uppsöka Rosa. : De funno henne väntande dem i salongen. Vid hennes åsyn ryckte den sköna. Bertha till, som om hon hade fått skåda ett sällsynt. djur, och vexlade med sin bror en betydelsefull blick. Och en qvinna, van vid modets förfinade elegans, måste Rosas toilett verkligen förefalla vidunderlig. Dess särskilta delar utgjorde, så att säga, en profkarta på de olika moder som följt på hvarandra under