Dagens Nyheter – 4 augusti 1868, sida 2

Sjette allmänna svenska folkskolemötet i Örebro. Från Dagens Nyheters korrespondent. Diskussionen om Folkhögskolorna. Jag anmärker, innan jag öfvergår till redogörelsen för denna diskussion, att äfven nu stämmor höjdes från folkskollärarnes sida, hvilka bevekligen anhöllo, att då mötet hittills icke sysselsatt sig med någon enda fråga, som för dem vore af närmare eller mera bestämd vigt, man åtminstone måtte egna den ringa tid, som återstode, åt behandlingen af något sådant öfverläggningsämne som t. ex. frågorna 17—21. Men denna framställning vann lika litet nu som förut ehör. Folkhögskolföreståndaren Bojsen inledde öfverläggningen med ett längre föredrag om den danska folkhögskolan. F) Såsom den närmaste anledningen till dennas uppkomst, omtalade han det behof, som efter det sista olyckliga kriget gjorde sig gällande i Danmark, att styrka nationalitetskänslan hos folket mot det tyska inflytandet, att med alla medel värna den politiska friheten samt att genom ökade kunskaper göra folket moget för denna fribet. Impulsen dertill hade blifvit tagen af enskilda fosterlandsvänner, som med egna tillgångar eller med frivilligt understöd hade organiserat sådana skolor utan någon inblandning eller något understöd från statens sida. Undervisningen, som leddes af personer, hvilka med lif och själ egnat sig åt saken, bedrefs nästan uteslutande genom muntliga föredrag utan all lexläsning eller examensväsende. Ehuru staten numera visserligen lemnade dessa skolor något understöd, (inalles 22,000 rdr sv. rmt), voro de dock fullkomligt oberoende deraf, således icke underkastade någon inspektion eller dyl. Iden hade vunnit en sådan anklang, att i det lilla Danmark redan funnes öfver 70 folkhögskolor. På uppmaning framträdde härefter fröken E. Gregerson från Stockholm för att meddela de intryck hon under en sistl. sommar af henne jemte fem andra svenska lärarinnor företagen resa, just i ändamål att studera de danska folkhögskolorna, deraf emottagit. Fröken Gregersons yttrande, som helsades med välförtjent bifall, berörde hvarjehanda till denna fråga hörande detaljer, men var så till sägandes alltför omedelbart för att i sammandragen form kunna återgifvas. Folkhögskolorna hade emellertid på henne och hennes kamrater gjort ett oändligt godt intryck och, utan att inlåta sig på frågan om deras lämplighet eller behöflighet för Sverge, ville hon lägga sina landsmän på bjertat att, ifall sådana skolor hos oss skulle införas, de då måtte ställas på religiös grund äfvensom att qvinnan borde hafva sin hand med uti dem. D:r Sohlmans anförande utgiorde ett komplement till hr Bojsevs och sökte tal. ådagalägga att enahanda grunder förefunnes hos 0ss som i Danmark för folkhögskolans införande. Äfven vår nationalitetskänsla behöfdo stärkas och en bättre allmänanda skapas: Tal. anförde hvad som i skrift och tal blifvit för saken åtgjordt i Sverge samt huru idn äfven här kommit till praktiskt utförande genom den folkhögskola, som redan blifvit öppnad i Bara härad i södra Skåne samt de begge, hvilkas upprät. tande voro på god väg i norra Skåne och i Halland. Tal ansåg nyttan af statsanslag för detta ändamål mer än tvifvelaktig, hvad vi be) Dem som önska en närmare kännedom om de danska folkhögskolorna, hänvisa vi till den af tidningen redan förut omtalade lilla skriften i ämnet af d:r Bergman i Skåne.