Dagens Nyheter – 4 juli 1868, sida 1

Är det med billighet och rättvisa öfverensslämmande att embetsman, som genom laga kraftvunnen dom vlifvit dömd sin innehafvande tjenst förlustig samt förklarad ovärdig att i rikets tjenst vidare nyttjas, af statens medel erhåller pension ? En sådan fråga kan synas besynnerlig; de flesta af våra läsare skulle tvifvelsutan förundra sig öfver att på densamma erhålla ett jakande svar. Asigterna kunna dock vara delade äfven om de aldra klaraste saker i verlden; så äfven här. Hvad som förefaller en med vanligt förstånd utrustad enskild person såsom den största orättvisa, synes ofta för den officiela myndigheten vara af rättvisan påkalladt. Bevisen härpå äro, gudnås, i vårt land just ej så sällsynta. Senast i dessa dagar har man ett färskt exempel på att statens medel kunna användas till understöd åt personer, som under den tid, de varit statens tjenare, gjort sig af det allmänna så förtjenta, att de slutligen blifvit af med sin tjenst. Majoren i artilleriet, kaptenen vid Göta artilleriregemente och riddaren afkgl. Svärdsorden Gustaf Adolf Hjärne var under tiden från den 2 december 1856 till den 2 september 1863 tillförordnad artilleribefälhafvare å Carlsborgs fästning. Den 8 september sistnämnde år angaf hans dåvarande adjutant, kaptenen vid samma regemente G. Zachrisson, honom hos regementets chef öfverste Ch. N. Berg för bedrägligt och egennyttigt förfarande i tjensten. Vid i anledning häraf på stället med Iljärne hålJet förhör erkände han att han, såsom Zachrisson uppgifyit, ända ifrån den tid hans tjenstgöring såsom artilleribefälhafvare på platsen tog sin början, dels af manskapet vid det å fästningen förlagda detachement af regementet mellan exercistiderne permitterat flere man än som för k. m:ts och kro