. Hvarjehanda nyheter. Elementarundervisning. I en pedagogi skall det hafva tilldragit sig att en lärare i kristendom vid en lektion i bibliska historien, sade till sina lärjungar: Tagen exempel, mina gossar, af Abels kristliga mildhet... fastän hans broder Kain hade slagit ihjäl honom, hämnades han ändock ej på sin broder. Tre vämmner spatserade en dag på en af Paris. boulevarder. — Jag skull gerna, yttrade den ene, vilja äta en utmärkt frukost. — Jag skulle nöja mig med en mindre utmärkt, anmärkte den andre. — Och jag, tillade den tredje, skulle till och med nöja mig med en ganska tarflig, om jag blott hade den. — Hur mycket behöfves dertill sade den förste. — Ah, minst tio francs. -— Topp, jag bar en idö, sade den frågande, i det han slog sig för pannan, kommen blott med! Och derpå gingo de in i en musikhandel. Min herre, sade mannen med idden, vi komma för att tillbjuda er en romans, hvars text är af en af oss, musiken af den andre och den sjunges af mig, hvilken är den ende af oss som eger röst. Förläggaren vred sig lite, men lät dock den unge mannen föredraga romansen. Den är något enkel, sade han då den var slut, men som jag just skall begagna en till en ny kafö-konsert vill jag behålla den — jag gifver er femton francs för den. De unga männen, som icke väntat så mycket, slogo naturligtvis till och läto beloppet stryka i närmaste restauration. Men hvilka voro dessa vänner? Författaren var Alfred de Musset, kompositören Hippolyte Morpon och sångaren Gilbert Louis Dupretz. Och kompositionen? L Andalouse, som gjorde en så stormande lycka, att den vanårade från Cafe-chantants till salonger och teatrar och gaf sin förläggare en inkomst af 40,000 francs. Dem nya bassinem utanför hof-operateatern i Wien har erhållit en prydnad aftre allegotiska figorer. Dinsen, Glädjen och — Lättsinnet. Alla tre äro modellerade efter naturen. Till Dansen har en bekant, skön och älskvärd solodansög stått modell, till Lättsionet en synnerligen för