Dagens Nyheter – 25 juni 1868, sida 2

Article Image
åldsamt slag vid ena tinningen, att man anså let komma att medföra mycket betänklig följd ör honom. Några af slagskämparne blefvo lock fasttagne och på morgonen införde till staden. Det är visst lika klandervärdt som bedröfligt att arbetare öfv rlasta sig ochi fyllan ach villan slåss, men det bör icke lemnas ur sigte att om, arbetare råka passera Gustaf Adolfs torg någon natt kl. 12—1, så blifva de ofta vittne till dåliga föredömen af borgare och tjenstemän, handelsbokhållare och extra ordinarier m. fl. af det slags folk, som gör anspråk på att kallas för Kpättre, men göra sig förlustiga. all rätt dertill genom att, utkommande från källare och schweizerier der i trakten, vara halfrusiga, medelst oljud störa dem som i rätt tid gått till hvila i sina hem och rätt ofta äfven arrangera små slagsmål. En vild skomakare. I måndags eftermiddag kl. 2 tillställda en skoarbetare Stenberg i rusigt tilistånd ett förargelseväckande uppträde å krogen i huset n:o 53 vid Luntmakaregatan å Norr. Efter att ha blifvit utkörd från krogen, utslog han från gatan en ruta i fönstret till krogrummet samt skrek och väsnades. En tillkallad poliskonstapel hade den största svårighet att reda sig med sin fulla skomakare; ödet villa dock väl, ty 2 nyktra skräddere, som med skäl tyckte att menniskor icke böra få störa andras ro derföre att de äro rusiga, kommo till konstapelas hjelp och förde skomakaren till polisvaktkontoret. Stenberg, som saknade bostad, blef insatt i häkte. En oäörlig forbonde. Ilördags anlände hit till staden en lumphandlare från trakten af Norrtelje. En torpare från samma trakt hade för hans räkning hitforsslat ett pariass lump, hvarföre han, sedan lumpen var levererad på bestämdt ställe, erhöll 14 rår iforlön. På eftermiddagen lade lumphandlaren sig att hvila i bondqvarteret i huset n:o 23 vid Stora Badstugatan å Norr. Torparen passade då på och tog ur lumphandlarens ficka hans portemonrä med inneliggande 80 rår. Då lumphandlaren vaknade och saknade portemonnän, anmälde han detia genast till polisen. Torparen blef uppsökt och förd till traktens polisvaktkontor, der han sent om nider erkände sig ha tagit portemonnä och pen ingar, men enåast för att förvara dem åt lumphandlaren. Portmonnän hade han kastat ifrån sig i bondqvarteret. RÄDEUSRÄTTEN. En dålig kund, Rådhusrättens 5:te afdelning dömde i lördags hustru Jakobsson, som stulit 27 halsdukar från handlanden Flohr, till straffarbete i 3 månader. Olyelkligt iktemskap. Vid samma afdelning förekom härefter ett mål emellan ett par oeniga äkta makar. Hustrun, Eva Catharina Billgren, född Svensson, hade nemligen instämt sin man, krögaren Carl Petter Billgren och yrkat ansvar å honom för öfvervåld, hvarjemte hon anhöll att blifva i äktenskapet skiljd från honom. Ordf. (till mannen, efter stämningens uppläsände). Hur länge har ni varit gifta? Mannen (bockande sig). Ja, si det vet jag inte så noga. Ordf. -Vet pi inte? Mannen. Nej, för si hon lafver eå vildt. Ordf. Hm, jaså. (till hustrun) Vet på bur länge Di varit gifta? Hnstrun. Jaba bevars, sen den 15 februari. Ordf. Hvilket år? För huru många år sedan? Hustrun. Hå koral I år vettja. Ordf. Det var tidig början, det. Hustrun (ifrigt). Jaba, det tror jag det, då ban slogs hvar eviga innerligaste Guds dag — nära på. Han flyttade ifrån mig den 28 mars, men så kom han hem midt i april och var hemma i 14 dagar å söÖp opp den pension jag har att få från hofvet, åsså Blogs han, åsså gick han. Ord?. (tll mannen). Erkänner ni att ni slagit er hustru? Mannen. Nej, det är då riktigt osanning; så rå blir jag inte att det kommer på frågan. Hustru mn super riktigt rysligt, så att det är vådligt tet. Hustrun (häftigt). Man super å slåss; si det fions vittnen på. Ordf. Ja, målet uppskjutes till 14 dagar i dag. Då bar hustru Billgren att förebringa bevisning. Mannen (bockande sig). Får jag lof att lägga till protokollet att hon har spottat mig rakt midti ansigtet. Ordf. Ja, det bry vi oss inte om nu. Kom ikog, Billgren, att ni äv här nästa gång; annars blir ni till rätten hämtad. Mannen (aflägenande rig). Båda två, förstås. KE UN Ne ESSEN NEN EU TE LADES TN VIN DRA va

25 juni 1868, sida 2

Thumbnail