Religionen motvetenskapen. Den som under en menniskoålder tagit del i de politiska rörelserna skall tvifvelsutan icke hafva kunnat undgå att märka, hurusom alltid, då en paus i dessa inträdt, försök gjorts att leda rörelsens vågor in på den vetenskapliga teologiens område och der fortsätta den strid mellan framåtskridande och tillbakagående, som på politikens område tyckes börja lugna utaf. Ett sådant mellanspel kan man för närvarande iakttaga i Preussen. Snillen, upprörda af de politiska stormarna, öfverlemna sig lätt åt den förhoppningen, att skakningarne i den reela verlden äfven måste fortplanta sig till den ideela. Tror en nationel teolog sig hafva upplefvat ett framsteg i den politiska verlden, hängifver han sig med värma åt den tanken, att teologien äfven skall taga ett steg framåt; liksom också omvändt den politiska reaktionen har den religiösa till följd. Lifvad af en sådan förhoppning, har en värdig representant af framåtskridandet