Man har så länge hört talas om — det må ha varit med eller utan faktisk grund — att 1yska armberna icke varit de som fört krig på det mildaste sätt, att den stora mängden af folk ansett det vara yttring antingen af tillgjordhet eller falskhet, när den ryska regeringen väckt förslag om en allmän öfverenskommelse mellan de europeiska makterna att icke låta armåer i fält begagna exploderande kulor. Den ryska utrikesministerns skrifvelse i detta ämne är hittills icke känd i sin helhet utan blott genom titt ytterst knapphändigt telegram, och deraöt ar, följt att samtliga tidningar i utlantet kunnat gifva en så vidsträckt tolkning som de behagat åt det omtaldta förslaget. En Wienertidning har gått ända derhän att antaga att det skulle gå ut på att förmå Europas stater att icke vidare låta sina arm6ers artilleri begagna bomber, granater, shrapnelskulor, kartescher, kongreyvska raketer och hvad de allt heta; dessa projektiler, med hvilka det är icke blott moraliskt, utan till och med högst ärofullt att mörda eller lemlästa hvarandra, så snart en kejsare eller konung allernådigst befaller det. Det skulle naturligtvis vara högst glädjande om denna tolkning af telegrammets lydelse vore lika riktig som den är omfattande En så vidtgående konvention skulle sannerligen vara en af de mest hugnerika företeelser som menskligheten upplefvatsedan 1848 eller sedan 1789, Men just derföre tro vi icke att gissningen är riktig. Vi hafva äfven mera speciella skäl att antaga, att ryska regeringens förslag icke alls afser artilleriet. I en utländsk tidning hafva vi funnit ett telegram uttryckligt omtala exploderande kulor ur handgevär 3 och detta leder oss till den förmodan att ryska regeringen haft i sigte en uppfinning