Dagens Nyheter – 6 juni 1868, sida 2

CC VJ UV ovh EBV USTA NVECUVIVIAJ VEvUg AA MVUVEN saväckande läge afbida omkring en timmas d, innan tvenve båtar från staden anlände och pptogo fem af dem vid lif. Den omkomne läer äfven varit vid lif, då räddningen kom, men irer halkat undan, då man höll på att upptaga onom, och försvunnit i vattnet. Ilans lik åternns dock inom kort. Grefve de Rochefort, den bekante franke publicisten, har grundat en ny veckotiding, Lyktan, i hvars första nummer han fgilver följande förklaring: Då jag gick till nrikesministern för att göra mig underrättad m mia ansökans sannolika öde och om Lykans antorisation, beskyldes jag af en hög mbetsman, som mottog mig, för att vara en örklarad ficnde till den nuvarande dynastien och n understödjare af hvar och en som gör väsen af ig inom alla partier. Denna insinuation var för öfrigt så mycket minlre på sin plats, som jag (deraf gör jag ingen nemlighet) är ytterst bonapartistiskt sinnad. Man skall väl emellertid tillåta mig att välja mina hjeltar inom dynastien. Under legitimisterna gåfvo de ena Ludvig XVII, de andra Ludvid XVI företrädet, åter andra läto alla sina sympatier komma Carl X till del. Såsom bonapariist föredrager jag Napoleon IT; det är min rättighet. (Napoleon II är den i Wien aflidne hertigen af Reichstadt, den förste Napoleons ende son. Då Louis Napoleon antog kejsaretiteln kallade han sig Napoleon III, för att dermed antyda, att hertigen af Reichstadt rätteligen hade bort regera såsom Napoleon II. På samma sätt antog konung Ludvig 1814 titel af den ardetonde, ehuruväl en sjuttonde Ludvig icke regerat efter sextonde Ludvigs afrättning.) Jag tillägger till och med att han är mitt ideal af en furste. Ingen skall förneka att han setat på tronen, då hans efterträdare heter Napoleon II. Hvilken regering! Mina vänner! Hvilken regering! Iuga skatter, inga gagnlösa krig med deraf följande tionde, inga expeditioner till fjerran land, för hvilka man ger ut 600 millioner för att återforåra femton francs; ingen landet utarmande civillista, inga ministrar, af hvilka hvar och en bekläder fem till sex embeten; ja, sen I, det är en monark efter mitt sinne. Ack ja, Napoleon II; jag älskar dig, jag skall oafvändt beundra dig. Hvem skall väl nu djerfvas påstå, att jag icke är bonapartist?! Dynamitexplosion. Norska Aftenbladet för den 2 juni berättar: En del af arbetarne vid den nya väganläggningen i Aas företog i går, annandag pingst, en lusttur i Bundefjorden med ångbåten Pallas. Man hade musik ombord, stämningen var god, och då man kommit ungefär midt ut på fjorden, fick en af arbetarne det infallet att skjuta salutskott med dynamitpatroner, hvaraf hau hade några med sig. Patronerna lades på en handspak, rören antändes och två skott gingo af med en duktig smäll, men den tredje patronen föll, just som röret blifvit antändt, i vattnet och exploderade, utan attnågon smäll kunde höras, alldeles under fartyget, som lyftades halfannan aln i vädret. Vid en genast anställd undersökning befanns fartyget ha fått ett hål i botten, hvarigenom vattnet inströmmade, dock ej i större mängd än att pumpen kunde hålla det flott tills det nådde palaisbron, der passagerarne oskadde sattes i land. Så till vida gick allt väl, sannolikt emedan patronen var mycket liten; men hade den varit kraftigare och på grund deraf gjort ett större hål i jernplåten, skulle fartyget säkerligen gått till botten. Qvinnans myndighet. Ettförsta uppslag till qvinnans förklarande för myndig i Schweitz är ett af diakonen Hirzel i Ziärich för författningsrådet framlagdt förslag, att äfven qvinnor (gifta och ogifta) måtte tillerkännas rösträtt vid kyrkooch skol-stämmor. Några vailystna damer hafva emellertid icke nöjt sig härmed, utan i en inlaga begärt rösträtt vid alla val, äfvensom att blifva förklarade för valbara. Petitionärerna hafva visserligen endast undertecknat sig Flera qvinnor af folket, men de erbjuda sig dock att anskaffa tusentals underskrifter, om författningsrådet så önskar. Den amerikanska krigsångaren mMHomongahela, som vid jordbäfningen den 18 november kastades upp på stranden vid Frederikssted på S:t Croix, har den 1 maj åter I i j blifvit flott efter mer än 3 månaders ihärdiga ansträngningar. Em drem Ii 5akter af Ch. Diekens, Afgrunden, som på Adelphi-teatern i London uppförts 150 gånger efter hvarandra, är för ögonblicket under inöfning på Vaudeville-teatern i Paris. Man nedlägger den största omsorg på dess utstyrsel och rolerna äro anförtrodda åt teaterns bästa krafter. TItisdags, den 2 dennes, skulle pjesen uppföras första gången. Vaudevill-teatern, som ligger vid Börs-platsen, kommer för öfrigt att nedrifvas och den kommer sannolikt att sluta sia verksamhet med nämnde I arbete af Dickens. Indragen heskielninger. Hanseoch Bremen hafva smör! Honing från Moldau, hvit och gul ho