Dagens Nyheter – 26 maj 1868, sida 2

AV RR SARA RA FASAN SE EA inträffade under förra veckan det ovanliga, att I. intet dödsfall blefipastorsexpeditionen anmäldt. Eljest är det vanligt att 4 å 5 dödsfall i veckan tima inom denna församling. Skorstemseld utbröt i går middag i huset n:o 81 B. vid Drottninggatan, men blef snart dämpad. WNiinnesvård. Enkedrottning Josefina har, enligt hvad Norrk. Tgr berättar, å Norrköpings begrafniagsplats låtit uppresa en vacker minnesvård af granit öfver aftlidna kammarfru Hedvig Mathilda Lundmark, till minne af 37årig trohet och tillgifvenhet. Högboverkem sägas nu, berättar Norrlands-Posten, komma att öfvertagas af ett bolag, för hvars bildande grosshandlaren Murån lärer stå i spetsen. Utgifvaren af Mariefreds Tidning skildrar sin tidning och sig sjelf på följande sätt, sedan han förut berättat Mariefreds förra tidningars öden: Mariefreds Tidning är rätt fram, har 75 prenumeranter, dess utgifvare är pank som en underlöjtnant och utan kredit på en kappe potatis, dock tager han vatten ur Mälaren gratis. Det kan vara roligt jemföra förr och nu. Denna rolighet hoppas vi ingen skall afundas utgifvaren af Mariefreds Tidning. Också en litteraturnotis. I Nerikes Allehanda, för i lördags läses: En delaf Beijerska firmans boklager afsändes i slutet af förra veckan med fartyg från lastningsplatsen Skebäck till Stockho.m. Detta var — för att begagna vår sagesmans ord — första skutan. Den andra lärer snart, med lika värderik last, följa efter. mög Ålder. Strengnäs Veckoblad för i lördags berättar: Under förl. vecka ba inom detta samhälle nflidit 3 qvinnor, hvilkas sammanlagda ålder utgjorde 201 år 2 mäån., samt under iunevarande vecka ytterligare 3 med en sammanlisgd å1der af 241 år 5 mån., tillsammans 442 år 7 mån. — Den äldsta hade uppnått 86 år, 10 mån. och 20 dagar och hade tillhört stadsförsamlingen i 61 år. Ben vackra gästgifvargåarden i Bollnäs sockem i Helsingland nedbrann natten till sistlidne tisdag. Två närliggande gårdar blefvo äfven lågornas rof. Två fångade björmar. Från Falun skrifves den 23 dennes: Förliden torsdag, Kristi himmelsfärdsdag, begaf sig hemmansegaren Antara Björck från Finngärdet, Sundborns socken, tidigt på morgonen och åtföljd af en annan hemmansegare, Per Källström, ut i den till Finngärdet hörande skog, i afsigt att fånga gäddor elier annan fisk, som vid denna tid af året plägar gå upp i bäckar och mindre vattendrag. Komne till en afröjd plats i skogen tyckte sig Björck förmärka ett ovanligt prasilande i pärhetau, och straxt efter det han härpå fästat sin följeslagares uppmärksamhet, blefvo de båda varse trenne i en tall gittaode björnuogar, som det ville synas, fyra till fem månader gamla. De begåfvo sig dock straxt ned ur trädet, bvarefter Björck och Källström satte efter dem; men härvid spruogo tvenne af ungarne upp i hvar sitt träd, den ene i en gran och den andre i en tall, hvaremot den tredje tog till flykten inAt stxogen. Nu blef det fråga om, huru våra vandrare på lämpligaste sätt skulle åtktomma sin redan till hälften gjorda fångst. De enda vapen de hade med sig voro tvenne yxor, af hvilka den ena var temligen slö; och man fruktade att björnhonan hvilket ögonblick som helst kunde lockas till stället af de uppskrämda nngarnes högljudda gkri. Man baslöt sig emellertid för att fälla i kull de båda träden, för att på så sätt gripa ungarne. Detta verkställdes och lyckades förträfflist. I samma ögonblick som granen störtade omkull, kastada2 sig Björck öfver björnungen och qvarhöll hocom med händerna, vuuder det att Kallström aftog sin lifrem, hvarmed ungen sedermera fastbands vid foteu af ett träd. Då ban emellertid skrek och fräste samt icke ville hålla sig stilla, fann man sig föranlåten att gifva honom ett slag i skallen, hvaraf han för några minuter domnade af. Kom så turen till tallen, och då den slutligen böjde kronan mot marken, var äfven Björck villhands at: gripa nalle n:o 2; men för att få något att binda denne med, måste Källström taga strumpebanden af sin med sädana försedde följeslagare, saom under tiden höll usgen i famnen. Sedau äfven donna senare blifvit bunden vid ett träd, lemnade Björck och Källström stället för utt eftersöka den I tredje ungen, men vid pärmeare betänkande öfver gåtvo de denna plan och återvände till de redan fångade uvgarne, med hvilka de derefter bsgåfvo sig till ett i grannskapet varande fäbodeställe. Vid framkomsten dit jog dock den ene af ungarne, antagligen till följd deraf att man bundit för bårdt om halsen på honom. Sedermera såld i Falun för i 4 rår 50 öre bar han, tillsammans med skottpeaI viogarnes, inbringat sin baneman 54 rår 50 öre. l Den efterlefvand2 ungen ankom i går hit till sta